Semesterstängt (åter 7:e Nov)

Sol genom kallt ölglas!

Så var det dags för höstlov här på bloggen. Jag kommer att befinna mig utomlands den närmaste veckan, men kanske kommer det sporadiska uppdateringar med artiklar om "den spännande öl-scenen" i Tunisien!
Faktum är att det lär finnas flera bryggeri-pubar i närheten av Sousse. Så vi får se om de har bättre öl än Alanya.
Semesterstängningen är också anledningen till att jag nyligen önskade "Happy Halloween" en vecka för tidigt, om någon uppmärksammade det.
Enligt rykten så bör man hålla ögon och öron öppna denna vecka angående en stor nyhet som rör ett av Sveriges bästa hantverksbryggerier. Så håll koll på de andra stora öl-bloggarna under veckan som kommer för "Allt om Öl" lär förmodligen inte vara först med den nyheten…om det inte finns gratis wifi på hotellet förstås…då vet man aldrig.
Tills nästa vecka….Skål!

Happy Halloween

Hoppas ni alla öl-älskare får en trevlig Halloween-helg. Passa på att njuta av höstens läckerheter nu i höstmörkret, som till exempel denna öl som jag blev glatt överraskad av - Slottskällans Höstlager.
En lite mörkare lager med tydliga inslag av amerikansk humle. Påminner lite om St Eriks-serien. Lite lätt parfymisk, bra kolsyra och en tydlig efterbeska. Den lämpar sig bra för den som fortfarande har lite svårt för de där brända karaktärerna. 


För er andra finns det ju så mycket gott så en helg räcker inte till…Sigtunas Black October, Fuller's London Porter, Yeti från Great Divide och många andra.

Men som sagt - Njut av höstmörkret med en god öl! Kanske ni kan gå runt i grannskapet i svart utstyrsel och knacka på hos grannarna och säga "Bus eller Porter".

Fuller's Golden Ale - En maltbomb

Efter att ha provat Fuller's London Porter vid ett flertal tillfällen tänkte jag att jag skulle ge mig i kast med att prova Fuller's Golden Pride, att den var en Engelska Strong Ale upptäckte jag efter att jag påbörjat provning vilket faktiskt gav mig ett lite mindre "påverkat" utgångsläge. Färgen är vackert kopparfärgad och skummet relativt blygsamt. Redan i doften inser man att vi har malt i stora lass i denna öl, jag kände vissa förnimmelser från t.ex. "6 of the Best" från Shepherd Neame.I övrigt fanns i och för sig inga liknelser. Denna öl är krispigt ren i smak och doft med dragning åt det vinösa, konsistensen är tydligt oljig och påminner om konjak i både färg och konsistens. Maltdoften är verkligen mäktig och jag kan inte låta bli att tänka på en fin Barley Wine. Vid det här laget var jag tvungen att läsa på etiketten och insåg att det var en "superior strong ale" med en ABV på 8,5 %. Smaken har tydliga inslag av kola och kaksmulor. I bakgrunden huserar typiskt engelsk humledoft med svaga toner åt apelsin. Efter varje klunk infinner sig en värmande känsla i gom och svalg och humlebeskan balanserar mycket bra med maltsötman. För er som denna öl passerat utan att ni provat den eller för er som provat denna öl för länge sedan rekommenderar jag ett inköp omgående! Detta är definitivt en god kandidat till "den där ölen man tar efter maten framför brasan i ett litet konjaksglas" eller som den forne öl-konnäsören Michael Jackson sa: "the Cognac of beers".
Betyg 8 av 9

Underbar Porter i all sin enkelhet - Fuller's London Porter

Ibland blir man faktiskt ganska glad när man hittar en full-poängare där det ändå känns som en enkel öl utan en massa komplexa dofter och toner med extrem humlebeska eller hög alkoholhalt. Så var fallet med Fuller's London Porter. Jag har provat den blint på ölprovning, haft den som ingrediens i en höstgryta och även druckit den för sig själv helt öppet (hmmm….det där lätt konstigt).
Skummet är otroligt fast och krämigt, nästan som mousse i konsistensen.
Färgen är näst intill svart med inslag av rubin i skenet av starkare ljus.
Dofterna är svagt brända med kraftiga malttoner, och här kommer det annorlunda inslaget i relation till andra öl som jag normalt känner så här för - det finns en hel massa dofter men det är ingen som sticker ut. I bakgrunden hittar man dock dragning åt kaffe och choklad som sig bör. Doften är något sötaktig och maltig.
Smaken är otroligt rund och dess låga kolsyra gör att den ger en närmast gräddig känsla i munnen. Kroppen känns mycket balanserad och stor och beskan är precis lagom avvägd och även kvarhängande. Det här är definitivt en öl man kan dricka många av.
Om man bara tänker köpa en Porter denna säsong så är det denna!
Betyg 8,5 av 9

Möt Bryggaren - Mikkel Borg Bjergsø från Mikkeller

Mikkel och Thomas på BMD på Bishops Arms

Under den nyligen anordnade Beer Makers Dinner på Bishops Arms på Folkungagatan så hade jag förmånen att få göra en intervju med Mikkel Borg Bjergsø från Mikkeller och utbytte även några ord med hans "högra hand" Thomas Schøn. Bägge var väldigt trevliga och tog sig tid med några frågor.
Efter att jag gjorde denna intervju så har Mikkeller vunnit några priser (Guld för "American Dream" och "Green Gold") på Stockholm Beer & Whisky Festival och Mikkel själv har fått en hedrande utmärkelse av BeerAdvocate - som en av sex "BeerAdvocate Badass" där kriterierna är "någon inom bryggerinäringen som bokstavligen ändrar vårt sätt att se på öl".


Möt mannen som utan eget bryggeri redan har satt sitt avtryck i den moderna öl-scenen runt om i världen:

Mikkel brygger öl

Mikkel började intressera sig för ölbryggning redan för 12 år sedan men gjorde sin första öl 2003. Under 2005, satt Mikkel, som är kemilärare, och pratade med 2 av sina elever om den dåliga kvalitén på dagens öl och det bästa de kunde göra åt saken var att tillverka egen öl. Sagt och gjort, Mikkeller kombinerade sitt ölintresse med sina kemikunskaper och lyckades dessutom få låna sin skolas kökslokaler, nattetid, där han tillsammans med de två eleverna tog de första stegen till att brygga egen öl. Sedan dröjde det till 2006 då den första ölen från Mikkeller kom ut. Denna öl var en IPA, brygdes på ett danskt bryggeri och hette "Stateside IPA. Sedan dess har vi fått uppleva ett otal öl och ölstilar från Mikkeller och i dagsläget exporteras ca 50 % av allt de brygger till USA och 25 % till Sverige. Här följer nu den sedvanliga "Möt Bryggmästaren"-intervjun:

Bryggare (Namn):

Mikkel Borg Bjergsø

Bryggeri:

Mikkeller

Hur länge har du jobbat med ölbryggning?

Jag har brygt öl i 7 år

Hur länge har du arbetat i nuvarande bryggeri?

Jag startade Mikkeller för 4 år sedan.

Vad är speciellt med ert bryggeri, vad skiljer er från andra?

Det är ett “nomad-bryggeri” – Jag har inget eget egentligt bryggeri.

Vilka öl bryggeri ni återkommande och vilka är era special- och säsongsöl?

Väldigt många!

Hur kom det sig att du blev bryggare?

Jag växte in i det, via hembryggningen.

När bryggde du din första öl, och vad var det för öltyp?

2003 brygde jag en kriek (på extrakt)

Vilken öl är du mest stolt över att ha gjort?

Hmmm…

Vad har du för ambitioner med din ölbryggning? Mål?

Att brygga bättre öl, helt enkelt.

Vad gör en bryggmästare bra, anser du?

Att ständigt utvecklas.

Hur får du inspiration till nya öl?

Andra bryggerier och öl som jag provar.

Har du någon Bryggmästar-förebild?

Många! – Kris från “De Dolle” är en av dem.

Vad drack du för öl senast?

To Øl – Over All – som är ett nytt Danskt bryggeri – deras IIPA är häpnadsväckande!

Vilken är den godaste öl du druckit, hittills?

Jag har inte provat den godaste ölen ännu…hoppas jag!

Hur tror du att bryggerinäringen i Sverige och Danmark kommer att utvecklas de närmaste 5 åren?

Jag tror att det kommer bli färre men bättre bryggerier.

Tills sist:

Om du var en Öltyp, vad skulle du vara då och varför?

Jag skulle beskriva mig som en Lambic – eftersom jag är ganska Spontan i fråga om hur jag gör nya öl.

Familj?

Fru och en dotter på 1½ år.

Om du inte brygger öl vad gör du helst då?

Om jag inte gör vad då?...är med min familj!

Har du någon dold talang?

Är den dold så har jag ingen aning om vad det är!

Mikkel kontrollerar doften i brygden

En väldigt rolig avslutning på denna artikel får bli att de två elever som Mikkeller bryggde öl tillsammans med under 2005 nu har släppt sin första egna öl under eget märke. De kallar sig för "To Øl" och deras första öl heter "Over All IPA". Gissa vem de bryggt den tillsammans med? Just det, Mikkeller! Denna öl hade dessutom världspremiär på Mikkeller Bar i Köpenhamn den 15:e Oktober.

Avslutningsvis vill jag tacka Mikkel för den trevliga pratstunden vi hann ha på Bishops Arms och önskar honom lycka till med framtiden.Nu får vi bara hoppas att vi även fortsättningsvis får se många nya, spännande öl från Mikkeller.

Stafettpinnen lämnas vidare till...

Jag har inte missat att lämna vidare stafettpinnen, jag ville bara fundera ett varv till och detta är vad jag kom fram till:
- Jag vill att Peter på Fat & Flaska skriver om ämnet "De mest underskattade öltyperna, och varför de skulle förbättra ölkulturen i Sverige". Jag vet vad du tycker om "humle-bombs-vågen Peter och även att du har provat att brygga en hel del olika öltyper själv. Så skriv ner dina tankar och åsikter. Jag hoppas du känner en lagom stor utmaning i detta ämne...

Ett liv utan (öl)intresse? Del 2 - Ölbloggarstafetten

Åbro Bryggeri, Vimmerby

Ölets intresse har lett till många nya bekantskaper i form av bryggare, pubinnehavare, pubbesökare, ölintresserade och det relativt nya fenomenet ölbloggare. Hade det inte varit för ölen så hade jag aldrig diskuterat det förträffliga med tjeckisk pils med Staropramens bryggmästare eller besökt Anders Tools nystartade ”Norra Brunn” och deltagit i hans banbrytande ölprovning i början av 90-talet. Jag hade inte stiftat bekantskap med så mycket folk på Systembolaget om jag inte känt den enorma drivkraften att hjälpa dem att välja öl i det stora utbudet av kvalitetsöl. Bara i år skulle jag gissa på att jag lärt känna över 100 personer enbart tack vare mitt öl-intresse och då pratar vi om internationella bryggeriers exportansvariga, globalt erkända bryggare, COO’er på stora bryggarföreningar (läs Brewers Association), de flesta av Sveriges mikrobryggeriers bryggare och så ”gräddan av Sveriges ölbloggare” . Jag har dessutom vid mina provningar i år säkerligen lockat nya människor till ölets värld, vilket gläder mig oerhört.

Red Tower Brewery, Alanya

Efter en del funderande så inser jag att jag (och i viss mån även min familj) besökt platser som vi aldrig skulle besökt om det inte vore för ölen. Jag tänker på sökandet efter bryggeriet Red Tower Brewery i Alanya, när vi kom på villovägar i London i sökandet efter en viss pub eller hur vi planerade promenadstråk i Dublin baserat på min förteckning av besöksvärda pubar. Jag har t.o.m. hittat lokalbrygd öl på Sakyntos (två olika sorters ale faktiskt). Några av de mest spektakulära upplevelserna kommer från en resa som ölsällskapet Humulus Lupulus gjorde till Berlin/Hamburg under tidigt 90-tal. Innan avfärd hade vi sonderat terrängen ytterst noggrant och hade ganska många spektakulära begivenheter att besöka, naturligtvis med öl i åtanke. Vi hittade en ”bier-garten” som inhyste 10-12 olika pubar. Här träffade vi på servitriser som flirtade och skulle förmå oss att beställa schnaps och den äldre servitören som drack upp ”slattarna” han dukade av och blev sedermera så pass onykter att han lämnade mer i växel än vad ölen kostade samt till sist somnade på en bänk. Strax därefter anlände en stor skara hockey fans varvid vild slängdans uppstod. Vid det här laget var vi lite i gasen så vi drogs med i den glada stämningen. Efter några minuter råkade en av medlemmarna i Humulus Lupulus ”krocka” med en hockeyfantast varvid smockan hängde i luften. Vi tog det säkra före det osäkra, lämnade våra öl på bordet och smög iväg ganska hastigt. I tumultet splittrades gruppen och efter någon timme när hälften av oss satt på McDonalds för lite nattamat mitt i storstaden Berlin, så kommer plötsligt den andra halvan av vårt sällskap promenerandes på gatan utanför och vi kunde återförenas efter en minnesvärd afton, allt i jakten på den perfekta pilsen, en mass eller en ”stiefel”. Några dagar senare när vi befann oss i Hamburg, på den mytomspunna puben ”Bierhaus Zillertal” (som numera är nerlagd), fick vi inte bara uppleva ett nytt fenomen på ”herrarnas” där det inte bara fanns de vanliga ”kiss-kopparna” på väggen utan även en mindre variant som satt på en anmärkningsvärt hög höjd. Vi kunde inte komma på något vettigare än att det skulle röra sig om ”spy-ställ”. Strax därefter, när andra svenska besökare (som inte alls var med i vårt sällskap) började bli för överförfriskade och sjöng ”Små grodorna” och dansade på borden, så vänder sig en svensk bordsgranne mot oss och frågar ”Haru eld?” varvid någon i vårt sällskap säger på klockren tyska ”Ich verstehe nicht Schwedish!”. Så kan det gå när man som svensk försöker uppleva tysk ölkultur, och skäms för att man är svensk.

Jag, avnjutandes en Newcastle i Gamla Linköping

Skämmas för att man är svensk behöver man inte längre göra om vi ser till ölkulturen och den utveckling som ölscenen tagit de senaste åren. Idag skulle jag stolt visa upp vår ölkultur både på pubar, bryggerier och på vårt kära Systembolag. Trots att man varit med så länge så finns det fortfarande så mycket kvar att göra. Brygga öl, besöka ölfestivaler i USA, skriva en bok, arrangera ”ölbloggarträffar”, besöka våra svenska hantverksbryggerier och detta ständiga sökandet efter nya goda öl.

Avslutningsvis får jag nog påstå att ölintresset ligger i bakhuvudet 25 timmar om dygnet och det har lett till många häftiga och roliga upplevelser, och har jag definitivt träffat många likasinnande runt om i världen. Det absolut häftigaste är dock fortfarande att sprida kunskap om öl och att få fler att inse det stora i ölets egenskaper. Jag kan inte tänka på något negativt som det lett till förutom en sak, och det är något relativt nytt, nämligen ölbloggen ”Allt om Öl” – den är som en lite bebis som man ständigt måste passa och sköta om. Titt som tätt längtar jag tillbaka till tiden då jag kunde prova öl eller läsa om öl och inte ständigt fundera på hur detta skulle kunna publiceras på bloggen, och detta startade bara av den anledningen att jag ville skapa en sammanställning över allt som skrevs om öl i Sverige…

Men det är det värt – så länge som det finns någon som uppskattar det man gör, och det tror jag att det finns.  SKÅL!

Ett liv utan (öl)intresse? Del 1 - Ölbloggarstafetten

Ölbloggarstafetten är igång på sin andra runda och stafettpinnen överlämnades av Johan från ölbloggen Portersteken med följande beskrivning:

”Jag vill att du berättar om hur öl har påverkat ditt liv. Vad har hänt dig som inte hade hänt om du inte vore intresserad av öl och hållit dig till stora stark? Upplevelser, möten med människor, nya platser osv. Gärna både positiva och negativa saker. Hoppas det känns som ett ok ämne.” 

OK, då kör vi!

Fredagskväll och nyss hemkommen från Systembolaget. Jag packar upp mitt billiga lådvin och några burkar Arboga 10,2. Reflekterar lite hastigt över hur billigt det är med alkoholhaltiga drycker om man är lite om sig och kring sig.  Senare under kvällen när jag lagar mat häller jag upp en iskall, stark öl i mitt stora glas och törstig som jag är sveper jag mer än halva innehållet för att sedan avlägsna en lång och ljudlig rap.

”Ah, vad gott, tänker jag för mig själv, precis som en öl ska vara – kall, stor och stark!”

Jag fortsätter att steka några köttbitar samtidigt som jag vispar runt bearnaisesåsen och kollar till klyftpotatisen i ugnen.  Med ett halvt öra hör jag en repris på TV där de provar vin och lagar mat men jag tycker inte det låter så intressant då jag inte berörs så mycket av dofter och smaker.

Senare under helgen, då vi var ut på den lokala puben, beställde jag som vanligt in ”en stor stark” för att grunda med och gick sedan över till lite mer avancerade öl som Staropramen eller från de där nykomlingarna Wisby, eller vad de heter.

Framme vid disken tittar jag lite hastigt på alla dessa kranar med de mest underliga öl och undrar lite vad det ska vara bra för. Bredvid mig står det några personer och sniffar i sina glas som värsta hundar och jag blir mest irriterad över deras snobbiga framtoning. Öl som öl, tänker jag.

Nej, mat och dryck ska vara mättande och törstsläckande och inte dofta konstigt eller annorlunda. Det gäller väl det mesta förresten, kaffe, choklad, vin, mat och efterrätter.

Plötsligt vaknar jag upp i sängen, alldeles kallsvettig! Jag drar en lättnadens suck över att det bara var en dröm – en mardröm! För att försäkra mig om att jag vaknat och att jag befinner mig i verkligheten så kollar jag för säkerhets skull att jag har en blogg som heter ”Allt om Öl” och att den mår bra. Allt verkar i sin ordning. Puh!

Så skulle livet kunnat vara om jag inte fastnat för det här med öl. Jag är övertygad om att hela min inställning till livets goda skulle varit annorlunda eftersom jag är övertygad om att mitt öl intresse också lett till att jag intresserat mig för dofter och smaker i största allmänhet. Det är ju inte bara öl som fascinerar, utan även matlagning, vin, kaffe, choklad, cognac och mycket annat som förgyller livet.

(…fortsättning följer)

Beer Makers Dinner med Mattias från Sigtuna Brygghus på Café Sylvia

Mattias Hammenlind pryder etiketten på Ace of Spades

Nu får ni läsa detta snabbt och sedan boka biljetter omgående för denna tillställning kommer att bli slutsåld snabbare än man kan säga "Cheers"…
"Allt om Öl", i samarbete med Café Sylvia, har nöjet att erbjuda en Beer Makers Dinner med Mattias Hammenlind från Sigtuna Brygghus där vi kommer att få ta del av en fyrarätters middag med det bästa i ölväg som Sigtuna Brygghus kan erbjuda. Detta event kommer att bli spektakulärt i många avseenden, dels har det aldrig arrangerats en BMD i Eskilstuna och dels kommer vi att få prova några av de bästa ölen som finns i Sverige och till viss del världen (kolla in medaljregnet som Sigtuna fick under Stockholm Beer & Whisky Festival förra veckan). Icke att förglömma de väldigt välsmakande och noga utvalda maträtterna vi kommer att serveras till all den goda ölen. Mattias kommer att berätta lite om Sigtuna Brygghus och även om varje öl som provas. Jag kommer att flika in med tips om öl och mat i kombination.


Var: Café Sylvia i Eskilstuna
När: Onsdagen den 17:e november, klockan 19.00
Vad: 4-rätters middag med tillhörande öl
Pris: ENDAST 495 kronor


Antal platser är högst begränsat!


Se nu till att ni inte missar detta, biljetterna är på tryckning men betalning kan göras på plats(Café Sylvia) redan nu. För er som inte bor i stan kan jag hjälpa till med bokning och betalning.


Först till kvarn! Vi ses. 

Om dofter i öl!

Efter gårdagens provning på Cafe Sylvia med temat "Höstöl" satte jag mig för att gå igenom de samlade omdömena. Jag kunde ganska snabbt konstatera att folk i allmänhet har ganska lätt för att hitta dofter i öl men lite svårare med att hitta smakreferenser. 
Gårdagens tema, som endast innehöll olika stouts, porters, brown ales och en schwartzbier var kanske svårare än många andra teman (som t.ex. IPA eller Amerikanska humlebomber) men jag tyckte ändå att resultatet var så pass intressant att jag gjorde en sammanställning över dofterna för gårdagens startfält:

• Nils Oscar Brown Ale, Rostad/Bränd,Stall och Kaffe
• Jackie Brown, Citrustoner, Aceton eller Ajax Citron, Jäst och Syrlig
• Black October, Kaffe, Kola, Karamell, Kavring, Taco-skal och nyeldat tidningspapper
• S:t Eriks Pompona Porter, Vanilj, Portello, Chokladzingo, Choklad och apelsinskal, nejlika och dragningar åt julöl
• Fuller’s London Porter, Gräddig, inslag av kaffe, mjuk och rund doft, inslag av rostat bröd
• Kals Stout, Äppelskal, Citrus, Syrliga Körsbär, Solrosfrön och havregryn
• Mohawk Stitch, Citrus, Persika, Svartvinbärsblad och Kattpiss
• Yeti, Mjölkchoklad (Oboy), Fruktigt och vinös åt portvinshållet, torkad frukt

Man kanske skulle nöja sig med att föra ett "öl-dofts-register"? eller varför inte köra en provning som enbart fokuserar på just doft för sig och en annan på smaker? De 2 öl som fick bäst betyg av flest personer var förresten Fuller's London Porter och Great Divide's Yeti. Personligen satte jag väldigt många höga betyg på dessa 8 öl, där de två nyss nämnda näst intill fick full pott.

Den mest udda ölen jag provat, hittills!

För en tid sedan, under en av de provningar jag genomförde på Café Sylvia så provade vi en väldigt märklig öl, eller åtminstone en väldigt märklig öltyp. Ölen i fråga var en belgisk pale strong ale och märket var "Horny Devil" från AleSmith. Innan denna öl provade var förväntningarna ganska stora från min sida eftersom jag tyckt att de mesta från AleSmith varit väldigt bra. Öltypen ifråga var för mig ett oprövat kort och jag hade inga som helst preferenser då jag aldrig provat denna öltyp tidigare.
"Horny Devil" håller en ABV på 11%, har kandisocker tillsatt och är brygd enligt konstens alla regler med autentisk jäst. Dessutom har man tillsatt korianderfrön som påstås ska ge lite citrustoner.
Vad tyckte vi då? Utseendet påminde om en Wit, lite grumligt ljusgul med dragning åt mjölkig. Doften var enormt vinös och påminde lite om apelsinsaft. När man sedan smakade på ölen så förstärktes doft-intrycken ytterligare och man fick nästan känslan av att man drack "busgrogg" (om ni är bekanta med uttrycket). Intrycket blev nu lite för utspädd apelsinsaft som stått framme några dagar. Otroligt låg kolsyra och inte nämnvärd beska. Så här i efterhand undrar jag nästan om det ett felaktigt öl vi fått eller om det ska smaka så här. Ni som provat denna eller andra öl av samma öltyp får gärna inkomma med kommentarer. En annan lustighet i sammanhanget var att av de 20 deltagarna så tyckte 16 att detta var den minst goda öl de druckit och de resterande fyra personerna beställde in en flaska att dela på direkt efter att vi avslutat den gemensamma provningen! Så det finns uppenbarligen de som gillar detta.
Betyg 4 av 10
Vad tycker ni?

Snart dags för nästa ölprovning på Café Sylvia.

På onsdag drar vi igång nästa ölprovning på Café Sylvia. Temat för kvällen är "Höstöl".

Nu när vi går mot mörkare tider och höst-grytorna börjar sjuda är det dags att prova oss igenom några bra och passande öl-alternativ.

Vi dukar upp olika typer av Stout, Porter, Schwartzbier och annan mörk öl.

Efter avrundning och summering bjuds det som vanligt på lämpligt tilltugg till eftersnacket.

Som vanligt är det 8 olika öl till priset av 295 riksdaler. Start klockan 19.00.

6 - The number of the Best!

Jag förmodar att flera av er som ännu inte haft möjlighet att ta er till Akkurat för att prova den nya "6 of the Best" från Shepherd Neame undrar över hur god den var, så här kommer mina åsikter om den.
Färgen skulle jag klassa som mörkbrun och lite grumlig och skummet som "off-white" i nyansen. Vid en första sniff i glaset kom en antydan av jäst, vilket påstods skulle avta efter några timmar. Efterdoften ger inslag av fruktestrar och dragning åt rökighet. Smaken är påtagligt maltig med inslag av knäckemacka och lite toner av kola. Typisk Engelsk humledoft av den klassiska sorten som påminner om Bishops Finger.
Efterbeskan är klart godkänd och en viss sötma kommer efter. I förhållande till en Bishops Finger så känns denna lite starkare men inte så det känns att den håller 6 % ABV. De som vet hur en riktig Engelsk Ale ska smaka anser nog att detta är så nära det perfekta man kan komma. Jag kan i ärlighetens namn endast sträcka mig till att säga att den är god och en trevlig "session beer" och i sin stil skulle jag säga "med beröm godkänt". Så det finns ingen anledning att inte bege sig till Akkurat för er som ännu inte provat en pint "6 of the Best.

En dag svår att beskriva i ord!

Hur ska jag börja beskriva denna dag så att även icke-öl-frälsta ska förstå storheten av dagens händelser?

Låt mig försöka, ur ett sport-perspektiv:

Tänk er att ni under en och samma dag först får vara med och prova den nyaste fotbollen, tillverkad av Nike - klassisk men ändå nydanande! och sedan träffar ni de ytterst ansvariga för några av Sveriges största influenser inom Svensk fotboll och detta sker dessutom på Råsunda. Till råga på allt så dyker FIFA's högste chef upp och börjar samtal med dig om utveklingen i Sverige och dess influenser runtom i världen. Efter detta åker du på ett event där självaste Zlatan är med och arrangerar en fotbollsmatch där han har med sig sina 10 bästa fotbollsspelare som du sedan får dribbla mot och köra "mål står" mot. Ungefär så, har min dag varit - fast i öl-termer!

6 of the Best (i mitten)

Klockan 18.00 serverades den nya ölen "6 of the Best", en ale brygd på 6 olika brittiska maltsorter och 6 olika brittiska humlesorter från Shepherd Neame, på Akkurat i Stockholm. På plats var många av Sveriges mer initierade inom öl, allt från pubägare och bryggare till importörer och bloggare. På plats var även Shepherd Neames exportansvarige Oliver Scott, samt deras forna medarbetare Darren Packman, numera känd som ölbloggsansvarig för BeerSweden. Efter samtal med Oliver (och Darren) kunde vi konstatera att det vore trevligt om den brittiska alen hittade hem igen (bildligt talat) eftersom deras Bishops Finger var en av de stora alen som formligen sköljde in över Sverige under tidigt 90-tal. Efter en del samtal kring Shepherd Neames nya utmaningar i Sverige fick jag stifta bekantskap med Robert D. Pease, COO på Brewers Association i USA. Alltså en av de män som styr över bryggeriernas (och ölens) utveckling i USA. Robert var väl insatt i att Sverige är USA's största exportmarknad och en extremt viktig marknad att följa. Han var dessutom väldigt intresserad av ett samarbete, där vi (i detta fall BeerSweden och Allt om Öl) skulle komma över till USA i samband med någon av de större festivalerna och berätta om hur öl-scenen utvecklas i Sverige och övriga Europa.

Robert D. Pease

Så här långt hade det räckt för att man skulle anse att kvällen var lyckad, men se, detta var bara början.

Efter denna extremt intressanta öl-träff på Akkurat styrde jag kosan mot Bishops Arms på Folkungagatan för att delta i en "Beer Makers Dinner" med Mikkeller, en av världens mest eftertraktade bryggare just nu. Här skulle det bjudas på en 4 rätters middag med tillhörande öl. Menyn såg ut enligt följande:

• Välkomstöl - "American Dream", en Pils bryggd som en Amerikansk Pale Ale
• Krämig mussel- och chilisoppa - Serveras med en "Not Just Another Wit" (en belgisk Wit)
• Hjortinnanlår med skogssvampsås, tranbärsgelé och palsternackspuré - Serveras med "Drikkeriget Casa" (Amerikansk Strong Ale) samt Mikkellers "1000 IBU".
• Brillat Savarin (krämig komjölksost) med hemgjord tomatmamelad - Serveras med "Big Worse Barleywine" (19,1 % ABV)
• Exotisk fruktsallad med limecrème - Serveras med en "Green Gold"

Mikkellers utbud!

Bara vid anblicken av menyn var jag imponerad och väldigt förväntansfull. Middagen, med mat och öl, var otroligt givande och strax innan desserten avvek jag för en kortare intervju med Mikkel (Mikkeller), en intervju som kommer att publiceras i en egen artikel under de närmaste dagarna här på bloggen. Jag hann också med att utbyta några ord med Mikkellers högra hand Thomas Schøn.

Likaså kommer jag att redogöra mer i detalj om de olika ölen som provades samt en och annan kommentar om smakupplevelserna tillsammans med den utsökta maten som serverades. Att jag dessutom hamnade bredvid en av Bishops Arms driftansvariga gjorde kvällen icke desto mindre intressant, men det är också en helt annan historia.

Mikkell och Thomas

Skål för en spektakulär och enastående dag i öl-Sverige…och tack till Shepherd Neame, Akkurat, Bishops Arms, Brill & Co och inte minst Mikkeller.

Hatten av för S:t Eriks Pompona Porter

Jag måste erkänna att jag tycker de flesta ölen som kommer i denna St Erik-serie är väldigt lätta att ta till sig. Faktum är att jag i olika sammanhang fått kommentarer från folk som i normala fall håller sig till Carlsberg Hof och Norrlands Guld att de tycker att dessa öl är väldigt doftrika och goda. I dessa sammanhanf måste man ta det som bra betyg och att de yller en mycket bra funktion i arbetet med att få fler människor att upptäcka nya öl och öltyper.
När jag själv drack denna S:t Eriks Pompona Porter (strax efter att ha provat Mohawk Stich) så tänkte jag "Mmm, vilken trevlig vardags-porter" och jag var inte alls nedvärderande i denna tanke. Den är lättillgänglig på något sätt med den typiska humligheten som alla öl i denna serie har haft tycker jag. Sedan hade den en balanserad sötma och en tydlig maltighet som gjorde att den var god helt enkelt. Frisk, lite citrus, en lätt rostad maltighet och en skön munkänsla.
Betyg 7 av 10

Tips inför besöket på Stockholm Beer (Del 3)

Single Hop Galena från Nynäshamn 

Med bara två dagar kvar till den andra omgången av Stockholm Beer & Whisky Festival så kan det vara på sin plats med lite tips för dig som ska dit och som inte var där förra veckan. I första hand är tipsen riktade till den som kanske inte är så van vid ölprovningar eller ölfestivaler och vill få ut så mycket som möjligt av besöket utan att för den saken bli alltför berusad.
Är du intresserad av att lära dig något om öl under ditt besök så rekommenderar jag att du börjar med att boka in dig på Ölskola 1 och 2 redan när du anländer. Genomför du dessa två så blir du dessutom "diplomerad ölprovare" och kan gå hem med lite nyvunnen kunskap.

Sveriges starkast öl! - Ace of Spades

En bra utgångspunkt är att börja med ljusa öl och avsluta med de mörkare och även att börja med de alkoholsvaga och sedan avsluta med de starkare varianterna. Med detta som riktmärke kan det vara bra att ha någon typ av strategi och inte bara planlöst vandra mellan montrarna och prova öl. Med ungefär 2000 olika öl så kan man ganska lätt räkna ut att man kanske hinner med att prova 2-3 % av utbudet under en kväll och då vill man ju gärna få ut mesta möjliga av besöket.

Amager Bryghus

Ett förslag på upplägg är att bege sig in till den innersta delen av festivalområdet som kallas "Snickeriet". Där befinner sig merparten av våra Svenska hantverksbryggerier och de har väldigt mycket spännande att erbjuda, så man kan med lätthet spendera flera timmar där inne. Fråga personalen vid respektive monter om vad de rekommenderar och vad som är nytt så berättar de gladeligen om sina öl, oftast med entusiasm och stolthet. När du så har spenderat den första timmen därinne så kan det vara dags att bege sig ut i den stora hallen. Här kan det också vara bra att i förväg bestämt några bryggerier och importörer som man gärna inte vill missa. Ett tips för er som vill prova några nya, spännande danska öl är att besöka "Elixir Wine". Där hittar du öl från över 5 olika danska hantverksbryggerier och flera av dem håller väldigt hög kvalitet. Hur bra förberedd man än är inför en ölfestival av detta mått så kommer man garanterat att hitta överraskningar så stanna till vid någon monter som du passerar för att prova något oväntat. Mina sista tips är att avsluta med besök hos följande importörer, och här är det av vikt att du inte är alltför berusad när du börjar, för här finns det så mycket gott och spännande att prova så du skulle inte hinna med allt om du så var på festivalen under alla de dagar som den pågår. De jag tänker på är:

• Brill & Co som bl.a. har ett väldigt spännande utbud från USA och Mikkeller
• Great Brands som har ett närmast extremt bra amerikanskt utbud
• Wicked Wine som bla. har många spektakulära öl från BrewDog
• Pubarna Oliwer Twist och Bishops Arms med ett aldrig sinande utbud av spännande öl

Så håll dig till planen, gå en ölskola, bli inte för berusad och avsluta med de stora importörerna och pubarna enligt ovan så kan jag mer eller mindre lova att ditt festivalbesök kommer att bli lyckat.

Lycka till och Skål!

Intryck från Stockholm Beer & Whisky Festival (Del 2)

För mig blev det betydligt färre provade öl än vad jag hade planerat inför årets upplaga av Stockholm Beer & Whisky Festival men de flesta som hanns med var trevliga bekantskaper.
Den första ölen som inmundigades var den opastöriserade och ofiltrerade Pilsner Urquell som vi fick oss serverad under presskonferensen. En sekund efter att jag förde glaset till näsan för att dofta så hade doftbanken rasslat fram rätt association från massminnet. Om någon hade haft en påse tortilla chips och kört upp den under näsan på mig så hade jag inte känt någon skillnad! Lite märkligt eftersom tortilla chips innehåller majs och en Urquell näppeligen kan innehålla majs. Jag kunde också skönja en viss ton av svavel, vilket jag relativt ofta kan känna i denna typ av färsköl. Vid ett senare tillfälle, när jag stod och provade denna öl igen, vid SABMillers stora "inkapslade" trätunna, i sällskap med BeerSwedens Darren och Bibendums VD Björn Lundberg, så påtalade jag denna association innan de fått sina glas och de kunde då också känna denna otroligt påtagliga doft av tortilla chips. Märkligt, men sant! Ölen var lika god som bara en färsk, tjeckisk pils kan vara.

Jag hade redan i förväg bestämt att jag skulle besöka Sigtuna, Oppigårds, Närkes, Nynäshamns och Dugges montrar, i huvudsak för att jag vill prioritera våra Svenska bryggerier men också för att man måste hålla sig underrättad om den inhemska marknaden. Hos Sigtuna fick man prova deras nya Altbier - "Verstehe Nicht Alt" som var  en riktig fullträff inom sin genre och dessutom en hyllning till det tyska fotbollslaget St Pauli. Sigtuna hade ju även sin nya, redan omtalade, "Ace of Spades" på plats men den skulle inte erbjudas förrän under fredagen.

Efter ett, som vanligt, trevligt samtal med Mattias Hammenlind så fortsatte jag till Dugges monter. Alltid kul att få språka med ytterligare en "vän från FB" i verkliga livet, Mikael Dugge Engström. Här passade jag på att prova deras nya Single Hop, "HBG Single Hop", en pale ale med citrustoner från humlesorten Galena. Ovanligt platt för att vara en "Dugge-öl" tyckte jag, men den var definitivt inte otrevlig på något sätt. Samtalade vidare med Mikael en stund och styrde sedan stegen till Oppigårds. Jag inledde med att gratulera Björn för utmärkelsen "Årets Öl" som deras "Amarillo" fick av ölsällskapet Humulus Lupulus för en dryg vecka sedan. Provade sedan deras nya single hop "Hoppy Saaz". Ytterligare en ganska platt single hop, var min första reaktion, men här hade vi lite andra mer klassiska pilsner-toner. 
Efter denna kunde jag inte hålla mig längre utan bad om en skvätt "Bangalore Twice" - Oppigårds nya Imperial India Pale Ale. Doften lovade verkligen gott med de enorma humletonerna och associationer till citrus och exotisk frukt. Den hade också en förvånansvärt tydlig maltkaraktär. Smaken var sedan överraskande söt och med den tydliga maltkaraktären kunde man då tro att denna DIPA flirtat ordentligt med egenskaperna från en Barley Wine. Övriga intryck som noterades var dess oljiga konsistens och en lite eldig känsla i strupen. En trevlig och överraskande tolkning av en DIPA tycker jag. Nu var det hög tid att försöka hinna med lite annat än de trevliga, svenska hantverksölen så jag begav mig ut i den stora hallen med stegen inställda på montern hos Elixir Wine där det fanns många nya danska bekantskaper att göra från t.ex Amager och Indslev. Fortsättning följer.

Social upplevelse på Stockholm Beer (Del 1)

Så var första dagen av Stockholm Beer & Whisky Festival avklarad, och vilken start sedan! Redan på presskonferensen insåg man att årets upplaga skulle slå rekord i flera avseenden. Antal besökare i år uppskattas hamna runt 30.000 personer, antal öl man kan prova ligger runt 2000 och antal öl anmälda till tävlingarna överstiger 1000 stycken. Presskonferensen inleddes av Marianne Wallberg och vid sin sida hade hon flera av de tongivande medarbetarna, som t.ex. Michel Jamais, Jan-Erik "Janko" Eriksson men också en av pionjärerna inom den svenska öl-scenen Anders Tool som 1989 startade "Norra Brunn" som då var föregångare för många av oss öl-intresserade.

Björn Falkeström, från Oppigårds Bryggeri berättade om årets satsning på Svenska Småbryggerier, där han själv var initiativtagare för att skapa det som på Festivalen kallades "Snickeriet", en gemensam yta för många av de Svenska hantverksbryggerierna. Under pressvisningen serverades en ofiltrerad och opastöriserad Pilsner Urquell, något som aldrig tidigare har lämnat landets gränser. Urquells styrelseledamot Vaclav Berka var också där för att berätta om varför de ansåg denna festival så viktig. Ölen hade transporterats i en kyltank som konstant höll 5 grader och sedan tappats över till en trätunna på 2700 liter.
Väl inne på festivalområdet så var stämningen på topp och det var alldeles lagom mycket folk för att man skulle hinna med att samtala med bryggare och importörer i lugn och ro. Stundtals kändes det även som att festivalen var väldigt välbesökt av Sveriges Öl-bloggare, vilket var väldigt kul och givande. Att träffas "in real life" och att kunna vara social "på riktigt" slår alla typer av umgänge via sociala medier. Bortsett från att jag hann med att prata med folk från Sigtuna Brygghus, Oppigårds Bryggeri, Dugges, Närkes Kulturbryggeri, Brill & Co, Bibendum, Elixir Wine och Wicked Wine så träffade jag också bloggare från Schnille och Schmak, Malt, Humle, Jäst och Vatten, Öl är gott-Resor är kul, Dempabeer, Ofiltrerat, BeerSweden, Pilsner.nu, Fat & Flaska, BeerDrivel och Portersteken (ber om ursäkt om jag missat någon). För mig var årets upplaga av SBWF mer värt ur den sociala aspekten än att få möjlighet att prova 2000 öl!

På ölfronten var det som sagt näst intill omöjligt att hinna med att prova allt det man ville prova, speciellt om man ville undvika att bli onykter. Detta verkade vissa, högre uppsatta, inom "det äldre gardet" av öl-Sverige, inte bry sig om utan vältrade på som om de var "rock-stjärnor" (inga namn nämnda). Jag är övertygad om att de inom kort får se sig "omsprungna", inte bara kompetensmässigt (vilket de redan är i mångas mening) utan även avseende utvecklandet av öl-scenen i Sverige. Sveriges nya öl-scen kommer från entusiaster som har bred förankring bland "vanligt folk" och sitter inte i fint dukade lokaler med "gåvor" från olika leverantörer och klappar varandra på axeln….och rent ut sagt "skiter" i vad de dricker. Nästa år, tror jag, har Sveriges öl-bloggare en betydligt mer framträdande roll på festivaler som denna, och förhoppningsvis ett tätare, mer legitimt och ett professionellt samarbete med bryggerier och importörer. Vad tror ni?