Vårens första nyheter på Systembolaget

I morgon är det mars månad och sålunda den första vårmånaden och ytterligare ett släpp på Systembolaget. Om det är en fingervisning för 2011 års kvalitet på deras släpp i morgon så lovar det mycket gott. Så här ser morgondagens laguppställning ut:
11128 Amager Double Black IPA(2011)
Amager Brygghus, Danmark, 500 ml, 51,90 kr
Ölstil: Amerikansk Svart Ale (Black IPA)
Värt att notera: En omåttligt populär ölstil i USA och även i Danmark.
11131 Decadent Imperial IPA (2010)
SKA Brewing Company, USA, 650 ml, 79,60 kr
Ölstil: Amerikansk Dubbel IPA
Värt att notera: Denna öl tillverkades första gången i samband med bryggeriets 10-årsjubileum.

11129 Eklipse

Djævlebryg, Danmark, 500 ml, 48,90 kr

Ölstil: Amerikansk Pale Ale

Värt att notera:

11133 Epic Mayhem

Epic Brewing, Nya Zeeland, 500 ml, 36,50 kr

Ölstil:

Värt att notera: Innehåller den relativt ovanliga humlesorten Riwaka. Prisbelönad humlebomb.

11130 Nefarious Ten Pin(2010)

SKA Brewing, USA, 650 ml, 79,30 kr

Ölstil: Imperial Porter

Värt att notera: Tjockflytande med starka inslag av mörk choklad. Perfekt till en cheescake.

11137 Op & Top
Brouwerij De Molen, Nederländerna, 330 ml, 29,90 kr
Ölstil: Brittisk India Pale Ale
Värt att notera:
11135 Rodenbach Vintage 2008
Palm Breweries, Belgien, 750 ml, 85,00 kr
Ölstil: Belgisk Suröl
Värt att notera: Denna öl kallas ibland för den felande länken mellan öl och vin.
11145 Taras Boulba
Brasserie De La Senne/De Zenne Brouwerij, Belgien, 330 ml, 23,90 kr
Ölstil: Blonde Ale (Belgisk Pale Ale)
Värt att notera: Namnet på denna öl härstammar från en novell av Gogol.  
11155 West Coast India Pale Ale
Green Flash Brewing Co, USA, 355 ml, 29,90 kr
Ölstil: Amerikansk IPA
Värt att notera: Innehåller 4 sorters humle (Simcoe, Columbus, Cascade och Centennial)


Jag kan inte göra annat än rekommendera er att köpa några flaskor av varje i detta släpp då jag, under förutsättning att de inte är slut, med säkerhet kommer att göra så själv. Jag kan ana att det inte räcker med att vara vid Systembolaget vid lunchtid i morgon, för vissa sorter kommer säkerligen att vara slut då.
Lycka till!

Möt Bryggaren - Jessica Heidrich, The Flying Beermaker

Det var länge sedan vi hade en artikel i denna serie och eftersom jag fick tillfälle att träffa Jessica Heidrich i samband med en S:t Eriks-provning på Bishops Arms i Eskilstuna nyligen så passade jag på att göra en intervju.
Det som slår mig är att Jessica, precis som alla andra jag mött på den svenska ölscenen, är otroligt passionerad över det hon gör och hon har något att förmedla. Hon verkar vara en person som ständigt har mycket på gång och som engagerar sig i många olika saker. Möt Jessica Heidrich - "den flygande ölskaparen":

Bryggare (Namn): Jessica Heidrich

Bryggeri: Flying Beermaker

Hur länge har du jobbat med ölbryggning? Professionellt sedan augusti 2009. Innan dess forskade jag inom läkemedels och Biotechbranchen. Jag har ända sedan studenttiden i Uppsala varit en passionerad hembryggare och eftersom mat och dryck är ett stort intresse så har jag även utbildat mig till Sommelier på Restaurangakademien (där jag numera även är föreläsare).

Hur länge har du arbetat i nuvarande bryggeri? Augusti 2009

Vad är speciellt med ert bryggeri, vad skiljer er från andra? Att jag inte har ett eget bryggeri, utan har förmånen att brygga mina öl tillsammans med några av Sveriges bästa mikrobryggare.

Vilka öl bryggeri ni återkommande och vilka är era special- och säsongsöl?

I ”fasta sortimentet” finns S:t Eriks Pilsner (modern Svensk lager i amerikansk välhumlad stil) och S:t Eriks IPA (Bärnstensfärgad IPA med Amarillohumle)

Säsongsöl har det hittills blivit S:t Eriks Sommarlager, S:t Eriks Pompona Porter (en vaniljporter) och S:t Eriks Vårlager.

Hur kom det sig att du blev bryggare? Slump och intresse för fermentation. Pluggade mikrobiologi i Uppsala, ergo fermentation :) Eftersom ”alla” kompisarna jäste vin så var man ju tvungen att vara annorlunda, så jag satte en sats öl.

När bryggde du din första öl, och vad var det för öltyp? En Coopers Alesats i studentkorridoren i Uppsala (om man nu kan kalla ölsats att brygga)...

Vilken öl är du mest stolt över att ha gjort? Svår fråga. Som hembryggare eller ”professionell”?

Vad har du för ambitioner med din ölbryggning? Ambitionen är att alltid bli bättre, brygga godare, lära mig mera.  Mål? Att ölen skall bli få det erkännande den förtjänar för den fantastiskt mångfacetterade dryck som det är och att fler förstår att öl är ett livsmedel och en färskvara, inte en helkonserv som man kan behandla/misshandla hur som helst.

Vad gör en bryggmästare bra, anser du? En bra bryggmästare är i mina ögon lite av en ”konstnärlig ledare” i bryggeriet som vill utveckla både bryggeriet, brygderna och personalen. En god ledare med kompetens och visioner! Två fantastiska bryggmästare som har alla de egenskaperna är tex Sam Calagione på Dogfish Head och Matthew Brynildsen på Firestone Walker.

Hur får du inspiration till nya öl? Överallt och hela tiden. Det kan vara allt från något jag precis läst eller en melodi på radion till en doft som drar förbi som tex doften från en nytänd cigarr, eller cederstickan som den tänts med. Igår när jag åt en semla och bet av en stor tugga med mandelmassa, vetebulle och kardemumma fick jag en oemotståndlig lust att brygga en porter med kardemumma, rostat vete och mandeltouch.  Tänk dig en buteljerad semla, självklart en ”milkporter”.
Har massor med papper med lösa idéer, experiment jag måste testa. Allt från örter, humle, kryddor till olika jäststammar och jästemperaturer.  Det är nog det som är det svåraste med att nu vara ”professionell”. Att när ett öl väl är lanserat så får man inte att ändra receptet, hur mycket det än kliar i fingrarna. Det är svårt att skynda långsamt. Det är så mycket jag vill brygga, men än så länge har vi inte tillräckligt med kapacitet, men vänta ni bara :)

Har du någon Bryggmästar-förebild? Det finns många bla Vinnie Cilurzo, Russian River Brewing Co. Matthew Brynildson, Firestone Walker. Tonya Cornett, Bend Brewing Company.

Vad drack du för öl senast? S:t Eriks Pilsner

Vilken är den godaste öl du druckit, hittills? Oj! Det går inte att välja. Älskar Bell's Two Hearted Ale och Hopslam. Skulle nog inte kunna leva utan en suröl. En välbryggd tysk pilsner är balsam för själen ibland.  Får hjärtklappning av Mild. Det finns så många, så goda!

Hur tror du att bryggerinäringen i Sverige kommer att utvecklas de närmaste 5 åren? I början av 2000-talet var det ytlighet och dokusåpor som gällde. Nu är mat och dryck i kvalitativ, genuin och närproducerad form i fokus. Det är många nya bryggerier på G och det är mycket snack i branschen om hur det skall gå. Kommer det att bli som i Danmark där ”bryggeridöden” skördat en del offer. Jag tror inte det.  De som startar bryggerier nu i Sverige har sett på nära håll hur det gått i Danmark och har nog lärt sig ett och annat tack vare det.  Dessutom ökar intresset för kvalitet, upplevelser och njutning i allt från det stora till det lilla. Ekonomin i Sverige är bra och dessutom på uppgång och därmed har man utrymme att unna sig mera samt att den svenska konsumenten börjar bli  otroligt duktig på öl, vilket är väldigt bra för branschen

Tills sist:

Om du var en Öltyp, vad skulle du vara då och varför? Hm, en Saison kanske - Starkare än man tror, inte lätt att bemästra, elegant, flörtigt kryddig med ett bubblande gott humör :)

Familj? Fantastiskt förstående sambo. Dock är han lite trött ibland på att snubbla över bryggprylar,  att hitta mystiska bubblande experiment här och där och att halva frysen är full av humle. Han är dock ganska överseende med att kylen är full med öl som jag tvingar honom och hans vänner att provsmaka.

Om du inte brygger öl vad gör du helst då? Ligger på soffan med en god bok och en kopp te, eller om det är sommar spelar golf eller dyker (för att sedan lägga mig med en bok)

Har du någon dold talang? Helt talanglös ;-)

Var inte rädd för mörkret!

Nej, det handlar inte om en ny skräckfilm eller hur man botar rädsla för mörker utan är helt enkelt uppmaningen på etiketten på nästa öl från det Nya Zeeländska bryggeriet Epic Brewing Company - Epic Thornbridge Stout.
Denna öl är lite speciell eftersom den framställt i samarbete mellan Epics bryggare Luke Nicholas och Kelly Ryan som är bryggare på Thornbridge Brewery i England.
Denna öl lanserades under våren 2010 i Nya Zeeland men har nyligen hittat till våra Systembolagen via importören Galatea.
Denna stout har inte mindre än 8 olika maltsorter i form av Maris Otter, Munich, Caramunich, Dark Crystal, Brown, Light Chocolate, Carafa Special 1 och Roast Barley. Detta förklarar också dess komplexa maltighet och den näst intill kolsvarta färgen.
Humlesorterna i denna stout är kanske det som är det typiskt brittiska med de två sorterna UK Target och UK Bambling Cross.

Nattsvart med vackert skum.

Doften är klassisk med tydliga toner av kaffe och choklad och i bakgrunden lurar även inslag av karamell och toffee. Faktum är att chokladdoften t.o.m tar över de rostade inslagen.
Det mest tongivande i smaken är chokladen även om det finns undertoner av kaffe och rostad malt. Efter ett par klunkar tycker jag mig känna associationer av "toast" (rostat bröd) och syltade körsbär.
Eftersmaken hänger kvar länge och ger en ganska torr känsla och beskan är väldigt tydlig med sina 54 IBU (mått på beska). Eftersom alkoholhalten r på hela 6,8 % ABV så skulle man kanske klassa denna som en Imperial Stout men då tycker jag inte riktigt att den lever upp till det. Jag anser nog att detta är en vanlig stout med hög alkoholhalt, vilket de också dolt skickligt. 
Ett intressant sidoprojekt som de gjort med denna öl är att de lagrade halva batchen, ca 2500 liter, i de amerikanska ekfat som deras Armageddon IPA lagrats i under 8 veckor. Det är första gången som de lagrat stout i fat som tidigare innehållit IPA så man är lite osäker på resultatet. Detta skedde under våren 2010 och de skulle introduceras på en en festival, Beervana, i Wellington i augusti förra året. Tyvärr har jag inte hört något om hur det mottogs.
Jag tycker att detta var en mycket bra och välbalanserad stout med lång eftersmak och ger den betyget 8 av 10.

En kväll med S:t Eriks och Jessica H

Förra veckan arrangerade Bishops Arms i Eskilstuna, lite påpassligt, en S:t Eriks-provning där självaste modern till dessa var närvarande - Jessica Heidrich. Påpassligt, så till vida, att den nya S:t Eriks Vårlager precis släppts på Systembolaget.
Kvällen bjöd på fem olika S:t Eriks öl där Jessica berättade målande kring var och en av dessa, hur de kom till och hur hon själv ville att ölen skulle uppfattas. Jessica inledde kvällen med att berätta lite om sin bakgrund och hur det kom sig att hon började brygga öl. Som utbildad inom mikrobiologi och biokemi har det alltid varit sjäva jäsningsprocessen som varit utmaningen och det var också via sina studier i dessa ämnen i Uppsala, under tidigt 90-tal, som intresset för ölbryggning startade.
Kvällens S:t Eriks-öl var följande:
- S:t Eriks Pils
- S:t Eriks IPA
- S:t Eriks Pale Ale
- S:t Eriks Pompona Porter
- S:t Eriks Dubh
Samtliga av dessa öl hade jag provat innan men aldrig tillsammans så det var intressant ur den aspekten, och kanske hittades någon ny egenskap mot tidigare recensioner.
Pils

Jag skulle påstå att detta är en modern lager med dragning åt tjeckisk pils med dess fruktiga karaktär och svaga inslag av smörkola. Ölen har en IBU (måttenhet för beska) på 10 men smakmässigt når den 50, en relativt bitig beska med andra ord. Här hittar vi inslag av passionsfrukt, fläder och lite säd. Smaken är faktiskt ännu fruktigare än doften. Alla dessa fruktiga inslag kommer i första hand av humlesorten Amarillo, och beskan av humlesorten Northern Brewer.
IPA
Återigen en väldigt fruktig öl, men denna gång är det citrusfrukter som apelsin och grapefrukt som står för associationerna. Den något rostade malten ger också ett klart brödigare intryck och balanseras faktiskt ganska bra i den annars så fruktiga ölen. Återigen har Jessica använt humlesorterna Amarillo och Northern Brewer men har även lagt till lite Centennial-humle.
Pale Ale
Denna pale ale kan jag inte påstå doftar citrus trots att den innehåller humlesorten Citra som nästan kan påstås är citron i humleform. För mig doftar denna öl mer som diskmedlet Yes Citron eller Ajax Citrus, en lite konstgjord citrusdoft med andra ord. Efter att denna första doft har lagt sig kan jag hitta små inslag av gräs och rabarber. Beskan är lite mer obalanserad än i IPA då den känns lite sträv. Ölen har också en väldigt torr karaktär. Efterbeskan lämnar spår av en lite "sandig" smak.
Pompona Porter
Detta är en porter med väldigt mycket vaniljdoft och även vaniljsmaken är påtaglig. Här provade Jessica vanilj i alla dess former för att hitta den vaniljton som hon ville åstadkomma. Jag fick aldrig klart för mig om hon till slut blev nöjd. I denna porter har Jessica använt "pale chocolate malt" som get en tydlig chokladkaraktär. Min första doftassociation blev "Zingo Choklad", vilket bara ger en ledtråd till er som var med på 70-talet och minns alla smaksatta läskedrycker av märket Zingo. Smaken har tre distinkta egenskaper i vanilj, choklad och karamell. I efterhand hittas lite dragning åt syltade körsbär. Kolsyran kändes kanske lite för hög för min smak, för att vara i en porter.
Dubh
Kvällen avslutades med en Dubh, som är av typen Russian Imperial Stout. Denna öl, med sina 10,7 % ABV (alkoholhalt) och faktumet att den lagrats på "highland-fat" kräver sin man. Jag kan nog påstå att det mer eller mindre krävs att man ska gilla en rökig single malt för att uppskatta denna öl, vilket jag kan göra, om än i små mängder. Detta är med andra ord en öl man tar en liten skvätt av i en konjaks kupa.
Ölet är lagrat i två olika fat, dels i Laphroaig-fat och dels Bowmore. Detta har givit ölet en väldigt rökig karaktär med väldigt lång eftersmak. Eftersmaken sitter kvar otroligt länge och det känns nästan som man tuggat på rökt torv. En tydlig association i doften är rökt korv. Något som jag uppskattar i alkoholstarkare öl är ofta dess lite segare konsistens (viksositet) då de bildar "ben" på glaset, ungefär som whisky eller konjak kan göra. För övrigt kan nämnas att "Dubh" betyder svart, vilket också ger er en föraning om vilken färg ölet har. Så då vet ni ungefär vad ni ska vänta er av denna öl.
Detta var en väldigt uppskattad kväll, för de ca 30 personer som deltog. Att få prova alla dessa öl och samtidigt höra "upphovskvinnan" ge sin syn på varje öl förhöjde upplevelsen.
Jag passade naturligtvis också på att intervjua Jessica under kvällen och under den kommande veckan kommer jag förhoppningsvis att publicera nästa avsnitt ur serien "Möt Bryggaren" - Jessica Heidrich.

Missa inte - Linköping Beer Expo

Med endast sex veckor kvar är det dags att boka in 8-9 april i din kalender, om du inte redan har gjort det, för då är det dags för Linköping Beer Expo att öppna sina portar för andra året.
Idén med mässan är naturligtvis att få allt fler att hitta in i den fantastiska ölvärlden och se att det finns så otroligt mycket annat än ljus lager att dricka. Mässgeneralen själv, Richard Lindblad, säger:
- Jag vill se den dagen då det inte bara finns vinmenyer på restauranger utan även ett gäng olika öl att välja mellan till maten!
Linköping Beer Expo är en mässa för ÖL och endast ÖL och på så sätt vill man kunna erbjuda både nischade och roliga ölprovningar och samtidigt kunna attrahera mindre utställare som kanske undviker de stora dryckesmässorna.
Utställarna var förmodligen nöjda med upplägget förra året då i princip alla är med även i år och trots att det är kort tid kvar så kommer det fortfarande in anmälningar på nya utställare.
Några av årets planerade ölprovningar är t.ex. "Porterskola", "Ofiltrerats Bästa", "Danskt Mikroöl" m.m.
Så missa inte denna trevliga mässa utan köp biljetter omgående. 

En episk upplevelse?

Igår kväll provade jag en EPIC Armageddon IPA för första gången, och då hade jag fått höra av Jessica Heidrich i onsdags att detta bryggeri tillverkar de absolut bästa öl man kan hitta på Nya Zeeland. Så man kan väl lugnt påstå att mina förväntningar var ganska högt uppskruvade.
i glaset har ölen en ganska klassisk IPA-färg, mörk koppar med ett ganska vitt skum som försvinner relativt fort.
Doften inger stort förtroende med inslag av passionsfrukt, fläder, svartvinbärsblad och en ganska maltig karamellton i bakgrunden, lite som en amerikansk DIPA faktiskt.
Smaken är väldigt fruktig med toner av aprikos, passionsfrukt och fruktkola. Jag förnimmer den där smaken som jag känner ibland …och kan inte beskriva den med något annat ord än sandig….kanske är det en lite sträv, hartsartad, humle jag känner?
Kolsyran känns, och ger en förväntad känsla i munnen. Efterbeskan är mycket lång och efterlämnar en känsla av torrhet.
På det hela taget en mycket fruktig IPA med ett huvud som inger förhoppningar, en kropp som lever upp till dessa förhoppningar och en avslutning som har en mycket kompetent svans i form av den långa efterbeskan och sin fräscha torrhet.
Jag har , i och med detta, ganska stora förväntningar på de kommande nyheterna från EPIC.
Betyg 8 av 10

En ulv i fårakläder?

Ikväll provade jag en Mohawk Amarillo, precis efter att jag provat en Epic Armageddon IPA. Trots att jag vet att vissa öl kan avtrubba smak- och doft-censorer så kan jag slå vad om en ganska stor summa pengar att denna Mohawk inte innehöll Amarillo utan dess tvillingbroder Golding! Indikationer på FB säger att jag inte var den förste att känna så här. Alla fruktiga dofter och smaker var som bortblåsta, beskan var lite tunnare och maltighetetn var väldigt påtaglig i både doft och smak.
Så nu kvarstår den avgörande frågan - "Kan man ha missat vilken öl som tappats i vilken flaska? eller kanske snarare, kan man ha satt fel etikett på fel flaska när dessa tappats?
Jag vet inte exakt hur bryggandet och tappandet av dessa två öl gått till men jag hoppas att någon på Sigtuna kan förklara och förhoppningsvis utesluta att det kan vara fel öl i fel flaska!!

Vad bubblar i öl-världen

Som vanligt händer det mer än man hinner med att bevaka i ölvärlden. Här följer några korta sammanfattningar av det mest intressanta som jag lyckats uppmärksamma.

• Förra veckan avslutades en av världens äldsta öl-tävlingar, "The Brewing Industry International Awards", som i år dessutom firar 125-års jubileum. Värt att notera är att en svensk öl fick guldmedalj i klassen "International smallpack lager - 2,9-3,7 % ABV", nämligen Krönleins Bryggeri's "Original Crocodile Lager 3,5".  Sierra Nevada vann två guld, ett i klassen "International smallpack ale - 4,8-5,7 % ABV" med deras "Pale Ale" och ett i klassen "International smallpack ale - 5,8-6,9 % ABV" med deras "Celebration". Det fullständiga medaljregnet kan ni läsa om här.
• Epic Armageddon IPA sålde nästan 1500 flaskor första dagen på Systembolaget.
• Röda Korset i USA var i blåsväder när en av deras medarbetare "i fyllan" råkade använda Röda Korsets twitter-konto i stället för sitt privata. Uppenbarligen gillar de öl från Dogfish. Läs mer här.
• Norska ölklubbars landsförbund(NORØL) och Norska Hembryggarföreningen(NORBRYGG) har haft sin årliga omröstning och Nøgne Ø vann priset för "Årets Nyhet" och även priset som "Årets Bryggeri" 2010. Bland de 4 bäst placerade ölen i "Årets Nyhet" hade Nøgne Ø inte mindre än 3 öl. Dessa hamnade i följande ordning: 1. Nøgne Ø Imperial IPA, 3. Nøgne Ø Two Captains Double IPA, 4. Nøgne Ø Red Horizon

Agderposten, arkivbild

Kvalitetsöl på burk - När kommer den första svenska?

Inspirerad av denna artikel hos CraftCans.com så önskar man ju verkligen att vi hade lite av detta beteende i Sverige, att de kvalitetsöl som efterfrågas mest kommer ut på burk. Bland de mest insatta är jag ganska övertygad om att det inte längre finns argument som "ölet håller sämre på burk" eller "kvalitetsöl smakar bäst ur flaska" eftersom det inte är sant. 

Tittar man på statistik sammanställd av CraftCan via BeerAdvocate så blir man onekligen imponerad över hur många bra öl som erbjuds på burk. Med inte mindre än 32 olika amerikanska IPA´s, 26 olika amerikanska pale ale, 24 olika amerikanska amber ale och ett 50-tal andra öl bland de 10 mest populära ölstilarna blir man onekligen avundsjuk. Inför året 2011 har redan över 20 nya öl aviserats att komma på burk.
Det närmaste vi i Sverige kommer under överskådlig tid är väl att BrewDog släpper sin "nya" Punk IPA på burk i april på Systembolaget, som Dempa uppmärksammat här.
Vad jag förstår är det en kostsam historia för bryggerierna att investera i den nödvändiga utrustningen men man kanske kan göra som BrewDog och tappa sin öl på burk hos någon som redan har den utrustningen.
Jag tycker det är dags att vi i Sverige kan få lite kvalitetsöl på burk och visa svenska folket att burköl faktiskt kan vara kvalitetsöl. Jag tycker onekligen att det ser trevligt ut på dessa bilder, som jag hittat hos just CraftCans.

Vilken svensk kvalitetsöl blir först att komma på burk? och hur länge får vi vänta?

Vad händer i veckan?

För mig är även kommande vecka en kul vecka ur ett öl-perspektiv.
På måndag är det släpp på Systembolaget (som vanligt tipsar jag om att hålla koll på detta under fliken "På Gång" där ni hittar alla viktiga datum i Öl-kalendern).
Oavsett vad skribenten på Svenska Ölfrämjandet säger (han påstår att inget av intresse kommer), så ska jag nog köpa ett par flaskor av varje sort som släpps på måndag. Vad sägs om följande startfält:
1409 Spendrups Premium Pilsner, Sverige, 330 ml, 11,90 kr
1401 S:t Eriks Vårlager, Sverige, 330 ml, 15,50 kr
1414 Oppigårds Spring Ale, Sverige, 330 ml, 17,90 kr
1501 Modus Hoperandi India Pale Ale, USA, 355 ml, 24,90 kr
1415 Mohawk vs Amarillo, Sverige, 500 ml, 29,90 kr
1407 Mohawk vs Goldings, Sverige, 500 ml, 29,90 kr
1509 Epic Armageddon IPA, Nya Zeeland, 500 ml, 34,90 kr
1502 Vårwit, Danmark, 330 ml, 19,90 kr
Bortsett från Spendrups nya öl, hur kan man inte vara intresserad av två öl från ett av de mest framgångsrika bryggerierna på Nya Zeeland, Epic Brewery? eller vilja missa ett större inköp av de två parhästarna från Mohawk (missade ni min recension av dessa så hittar ni den här)?, eller varför inte kolla för er själva om Oppigårds lyckats med en ny vår-favorit med Oppigårds Spring Ale (den recensionen hittar ni här)? Lägg därtill en ny amerikansk IPA och en VårWit från Danmark. Jag får nog påstå att det kommer att bli en riktigt trevlig påse godis man kommer hem med på måndag. Om inget annat så får det bli "Alla Hjärtans Dag"-presenter till mig själv eller någon jag tycker väldigt mycket om.…

På torsdag har Bishops Arms Eskilstuna arrangerat ett litet event kring "S:t Eriks"-ölen och Jessica Heidrich i egen hög person finns på plats för att berätta lite om denna serie. Här hittar ni FB-eventet med all nödvändig info om detta event. Missa INTE om ni har möjlighet att ta er dit!


Nu ska jag öppna en fin-öl för att fira 30.000 unika besökare här på "Allt om Öl" och att vi har passerat 600 "Gillare" på FB.


Ha en skön vecka!
Skål!

Tummen upp efter par-provning av "Mohawk vs"

En vacker Mohawk vs Amarillo

Igår kväll genomförde jag en par-provning av de nya "Mohawk-vs" ölen. Förutsättningarna var följande:

- Jag har ofta en förkärlek för Single Hop.

- Jag älskar humlesorten Amarillo.

- Jag tycker i regel väldigt bra om Pale Ale, både brittisk och amerikansk.

- Jag vet att somliga anser att Mohawk-ölen fått oförtjänt bra kritik.

Med detta i bakhuvudet skulle jag försöka prova de två nya ölen i Mohawk-serien så opåverkat som möjligt. Resultatet blev inte helt oväntat och trots att jag kanske försökte vara extra kritisk så blev jag faktiskt ganska imponerad av de bägge ölen.

Goldings

Mohawk vs Goldings har en vacker kopparfärg med ett kraftigt, storbubbligt skum som dör ganska fort. Den doftar som en typisk engelsk pale ale….blommigt och maltigt med vissa inslag av rabarber. Svaga toner av engelsk kola i bakgrunden. Smaken påminner om en Fullers London Pride och även här kommer tydliga inslag av engelsk kola. Efterbeskan är lång och lämnar en lite torr känsla i munnen. Innehållet i glaset tog slut förvånansvärt fort, även med mina mått mätt. Onekligen en öl jag skulle påstå är en "session beer" om jag befann mig på en engelsk pub. Dessutom fungerade den otroligt bra med en lite nötig och kola-aktig Gruyére med lite fikon confit.

Amarillo

Mohawk vs Amarillo har en ganska tuff uppgift att lösa med mina preferenser kring denna humle-sort. Att den dessutom släpps nästan på dagen efter förra årets favorit "Oppigårds Amarillo Spring" gör det inte lättare. Färgen är i princip densamma som i Goldings-varianten men skummet har betydligt ett mer kompakt utseende och har en mer kvardröjande karaktär. Efter lite doftande kan jag konstatera att det lovar gott. Den karaktäristiska doften av exotiska frukter som aprikos och passionsfrukt infinner sig. I bakgrunden kommer inslag av apelsin och maltiga toner med dragning åt kola och lätt rostat bröd. Beskan är mer distinkt och hänger kvar längre. Av den anledningen får ölet en vassare avslutning och känns kanske inte lika rund som Goldings-versionen.

Smaken är påtagligt fruktig och får mig, som vanligt, att bli glad.

Jag får medge att man lyckats riktigt bra med att få fram två väldigt olika karaktärer på två lika öl med att endast byta ut humlen. Ett bra arbete med recept och tillverkning, med mina amatör-mässiga åsikter.

Förra året vid den hären tiden minns jag att jag skrev "Spring och köp - Amarillo Spring" om Oppigårds-ölet och jag får nog påstå att bägge dessa får samma uppmaning i år. Jag tror att jag har hittat två nya vår-favoriter.

Jag ger bägge betyg 8 av 10

Nytt Mohawk-par nästa vecka!

Nästa vecka, på måndag den 14:e februari, är det ju som sagt släpp på Systembolaget igen och en del av nyheterna har jag redan skrivit om. De nya Mohawk-ölen, från Wicked Wine, som kommer nästa vecka är en så kallad "par lansering" och består av 2 olika Pale Ale Single Hop-öl, dvs pale ale bryggda på endast en sorts humle. Bägge dessa öl är bryggda på Sigtuna Brygghus och Stefan Gustavsson står bakom recepten. 

Den första heter Mohawk vs Amarillo och är alltså brygd på humlesorten amarillo, en humlesort som inte bara är min favorit utan en humlesort som brukar tilltala de flesta, jag tänker t.ex. på Mikkeller Single Hop Amarillo och Oppigårds Amarillo Spring.
Med det sagt så har jag skruvat upp åtminstone mina egna förväntningar. Så här har Wicked Wine själva sagt om ölet:
"Detta är en ljus ale som jäst vid rumstemperatur och därav fått en fruktig smak och doft. Den amerikanska humlesorten Amarillo har använts till både beska och arom, och bidrar med tydliga toner av citrus och tropisk frukt. Ölet har torrhumlats, d.v.s. humle har tillsatts i lagertankarna för att ge en förstärkt humlearom. Ölet är typiskt för den nya generationens småbryggerier från USA."
Förutom amarillohumle är den brygd på 3 olika maltsorter (Palemalt, Biscuit och CaraMunich).
Den håller en alkoholhalt på 5,5 % ABV.
Systembolagsnummer är 1415

Den andra ölen, Mohawk vs Goldings, är sålunda också en Pale Ale Single Hop och är brygd med humlesorten East Kent Golding. Denna humlesort torde ge ölet en mer brittisk karaktär med en mer parfymerad doft. Så här lyder deras egen beskrivning:
"Detta är en ljus ale som jäst vid rumstemperatur och därav fått en fruktig smak och doft. Den engelska humlesorten East Kent Goldings har använts till både beska och arom, och ger en blommigt parfymerad doft. Ölet har torrhumlats, d.v.s. humle har tillsatts i lagertankarna för att ge en förstärkt humlearom. Ölet är typiskt för traditionella engelska ale."

Denna öl har, förutom vad gäller humle, exakt samma råvaror och alkoholhalt som Amarillon.

Systembolagsnummer är 1407

Ett av världens äldsta öl återskapas!

När ett skeppsvrak från 1800-talet bärgades i somras utanför Åland så var det i första hand dess last av champagne man var ute efter men som bonus fann man även 5 flaskor öl. En av dessa ölflaskor har nu öppnats och målsättningen är att man ska kunna analysera dess innehåll och sedan återskapa en kopia av ölet.  En av de närvarande, experten Erna Storgårds sa så här efter de första intrycken,
– Det luktade skarpt, det var mycket surt och man märkte att det var lite salt också. Det var inte ett behagligt öl att dricka idag.
En mer uttömmande artikel om detta hittar ni här, på Sveriges Radio.

Pressmeddelanden om kommande lanseringar

På måndag nästa vecka är det åter dags för ett släpp på Systembolaget och inför denna har ett några pressmeddelanden dykt upp där vi kan läsa lite mer i detalj om dessa öl.
Från Galatea och Jessica Heidrich kommer nästa öl i serien S:t Eriks - Vårlager - och så här beskriver de den själva:
"S:t Eriks Vårlager är en frisk och modern ljus lageröl, fylld med kärlek och mycket humle,

som kommer att säljas i en begränsad upplaga under våren. Vårlagern är det sjätte ölet

i S:t Eriks framgångsrika serie av svenska mikrobryggda öl skapade av Jessica Heidrich,

Sveriges mest meriterade ölmakare."

Försäljningsstart: 14 februari

Alkohol: 4,5 % (330 ml) Pris:15:50 kr Systembolagets art. nr: 1325.


Galatea presenterar även två nyheter från Nya Zeeland, närmare bestämt från bryggeriet Epic Brewing Company. Detta bryggeri har kommit att bli ett av de mest framgångsrika bryggerierna i Nya Zeeland och inspirerar med sina nya öl många andra bryggerier i landet. Galatea har importerat en IPA och en Stout och så här beskriver de själva dessa två öl 

Epic Armageddon IPA, 6,66 ABV

Epic Thornbridge Stout 6,68 ABV

Personligen tycker jag att ölen från Epic låter väldigt spännande och det ska bli kul att se hur de står sig mot de amerikanska och europeiska motsvarigheterna.

Saxat från pressen och andra källor

Dagens omvärldsbevakning gav mycket smått och gott. Här kommer några korta utdrag från dagens skörd.

• Spendrups lanserar en ny ljus lager (inte så ovanligt kanske) i samarbete med tre av Årets Kockar -Bistro Lager, "ett fulländat maltöl" på 4,8 % ABV.
• Inom kort kan du placera pengar i nystartad Guinness-fond, så snart kan du inte bara investera i en burk Guinness utan även i deras fond. Borde vara en säker placering, eller?
• Nyligen efterlyste Köpenhamns Universitet (inom den biovetenskapliga fakulteten) ett antal ölprovare som skulle delta i en en undersökning som gick ut på att prova öl. Av de 300 som var intresserade har nu 150 stycken valts ut.
• Expressen har skrivit en ganska lång artikel om Spendrups och hur de driver sitt bryggimperium.

Sevärt för den inbitne öl-älskaren!

Nästa vecka är det som sagt premiär på Discovery Channel Sverige för programmet "Brew Masters" som jag skrev om förra året. Nu har jag hittat ytterligare något sevärt som ni kan titta på, även detta från USA. Serien "The Brewery Show", som i huvudsak handlar om besök på olika amerikanska bryggerier, består hittills av sex avsnitt där det första kom i början av december förra året och det senaste är bara 5 dagar gammalt. Avsnitten kan ses direkt på deras hemsida eller laddas ner som podcast i formatet m4v eller prenumereras på via iTunes i vanlig upplösning eller HD.
Det senaste avsnittet handlar om New York bryggeriet "Sixpoint Craft Ale". Mycket sevärda och intressanta avsnitt.