Suröl och Dillöl…ve och fasa!

Inför helgen hade jag en hel del intressant planerat i öl-provar-väg. Förutom att jag skulle besöka Eskilstuna  Ölkultur så hade jag bestämt mig för att prova en gammal belgisk favorit - Orval. Jag minns att just Orval var en av de första mer spektakulära ölen jag köpte på Systembolaget under första halvan av 90-talet. Jag minns att jag fascinerades över den aprikosa färgen, den snygga flaskan, att den var brygd på en munk-kloster osv. Systembolaget hade t.o.m. fått munkarna att brygga en svagare variant eftersom öl i Sverige fortfarande inte fick vara starkare än 4,5 volymprocent. Jag vet ju också att många anser att denna är urtypisk för en belgisk blonde ale. Sålunda hällde jag upp denna öl i lördagens fin-glas och sniffade. Lite syrligt och väldigt Belgisk öl-doft. Smakade och blev väldigt besviken. Jag vet inte hur det kommer sig, men jag har väldigt svårt för Belgisk öl nuförtiden, jag blev ytterst besviken och jag törs knappt erkänna att jag inte ens drack ur glaset. Jag får hålla mig borta från Belgiska öl några år till, tyvärr!

Så plockade jag fram en flaska Innis and Gunn Oak Aged IPA, lagrad på ekfat som de brukar göra. Doftade i glaset och fick förnimmelser av normal Brittisk ale. Ansträngde mig ordentligt för att hitta några trevliga associationer men utan framgång! Så jag bestämde mig för att ta en stor klunk istället och låta den rulla runt i munnen för att på så sätt hitta både smaker och dofter. Döm om min förvåning när jag släppte in de första förnimmelserna. Sött så det förslog och med en så kraftig smak av dill att jag nästan blev tvungen att spotta ut. Min första reaktion var att jag måste känt fel och sköljde genast munnen med vatten. Tog en ny klunk, snurrade runt innehållet i munnen, smackade, och kände om möjligt en ännu kraftigare dill-smak. Jag gick faktiskt till slasken och hällde ut resten av innehållet. Tittade på flaskan och konstaterade att det bästa med denna öl var den snygga flaskan och etiketten. Jag hade faktiskt problem i över 10 minuter att bli av med dill-smaken. Fe och fasa! Är det någon annan som känt denna smak i denna öl? Jag har inte varit helt övertygad om deras produkter innan, men nu lär det verkligen dröja innan jag försöker igen. Kan bara konstatera att det var tur att jag besökte Eskilstuna Ölkultur dagen innan och upplevde desto trevligare öl. Dessa recensioner återfinner ni på Humulus-bloggen.