Kvällen bjöd på fem olika S:t Eriks öl där Jessica berättade målande kring var och en av dessa, hur de kom till och hur hon själv ville att ölen skulle uppfattas. Jessica inledde kvällen med att berätta lite om sin bakgrund och hur det kom sig att hon började brygga öl. Som utbildad inom mikrobiologi och biokemi har det alltid varit sjäva jäsningsprocessen som varit utmaningen och det var också via sina studier i dessa ämnen i Uppsala, under tidigt 90-tal, som intresset för ölbryggning startade.
Kvällens S:t Eriks-öl var följande:
- S:t Eriks Pils
- S:t Eriks IPA
- S:t Eriks Pale Ale
- S:t Eriks Pompona Porter
- S:t Eriks Dubh
Samtliga av dessa öl hade jag provat innan men aldrig tillsammans så det var intressant ur den aspekten, och kanske hittades någon ny egenskap mot tidigare recensioner.
Pils
IPA
Återigen en väldigt fruktig öl, men denna gång är det citrusfrukter som apelsin och grapefrukt som står för associationerna. Den något rostade malten ger också ett klart brödigare intryck och balanseras faktiskt ganska bra i den annars så fruktiga ölen. Återigen har Jessica använt humlesorterna Amarillo och Northern Brewer men har även lagt till lite Centennial-humle.
Pale Ale
Denna pale ale kan jag inte påstå doftar citrus trots att den innehåller humlesorten Citra som nästan kan påstås är citron i humleform. För mig doftar denna öl mer som diskmedlet Yes Citron eller Ajax Citrus, en lite konstgjord citrusdoft med andra ord. Efter att denna första doft har lagt sig kan jag hitta små inslag av gräs och rabarber. Beskan är lite mer obalanserad än i IPA då den känns lite sträv. Ölen har också en väldigt torr karaktär. Efterbeskan lämnar spår av en lite "sandig" smak.
Pompona Porter
Detta är en porter med väldigt mycket vaniljdoft och även vaniljsmaken är påtaglig. Här provade Jessica vanilj i alla dess former för att hitta den vaniljton som hon ville åstadkomma. Jag fick aldrig klart för mig om hon till slut blev nöjd. I denna porter har Jessica använt "pale chocolate malt" som get en tydlig chokladkaraktär. Min första doftassociation blev "Zingo Choklad", vilket bara ger en ledtråd till er som var med på 70-talet och minns alla smaksatta läskedrycker av märket Zingo. Smaken har tre distinkta egenskaper i vanilj, choklad och karamell. I efterhand hittas lite dragning åt syltade körsbär. Kolsyran kändes kanske lite för hög för min smak, för att vara i en porter.
Dubh
Kvällen avslutades med en Dubh, som är av typen Russian Imperial Stout. Denna öl, med sina 10,7 % ABV (alkoholhalt) och faktumet att den lagrats på "highland-fat" kräver sin man. Jag kan nog påstå att det mer eller mindre krävs att man ska gilla en rökig single malt för att uppskatta denna öl, vilket jag kan göra, om än i små mängder. Detta är med andra ord en öl man tar en liten skvätt av i en konjaks kupa.Ölet är lagrat i två olika fat, dels i Laphroaig-fat och dels Bowmore. Detta har givit ölet en väldigt rökig karaktär med väldigt lång eftersmak. Eftersmaken sitter kvar otroligt länge och det känns nästan som man tuggat på rökt torv. En tydlig association i doften är rökt korv. Något som jag uppskattar i alkoholstarkare öl är ofta dess lite segare konsistens (viksositet) då de bildar "ben" på glaset, ungefär som whisky eller konjak kan göra. För övrigt kan nämnas att "Dubh" betyder svart, vilket också ger er en föraning om vilken färg ölet har. Så då vet ni ungefär vad ni ska vänta er av denna öl.
Detta var en väldigt uppskattad kväll, för de ca 30 personer som deltog. Att få prova alla dessa öl och samtidigt höra "upphovskvinnan" ge sin syn på varje öl förhöjde upplevelsen.
Jag passade naturligtvis också på att intervjua Jessica under kvällen och under den kommande veckan kommer jag förhoppningsvis att publicera nästa avsnitt ur serien "Möt Bryggaren" - Jessica Heidrich.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar