"Crooked Line" - Extravagant serie från Uinta Brewing

I helgen satt jag med ett angenämt problem framför mig. Jag hade två flaskor riktigt spännande öl på vardera 75 cl där den ena höll en alkoholhalt på 11,1 % ABV och den andra på 13,2 % ABV. Problemet var att de skulle recenseras under helgen och jag var inte dumdristig nog att inbilla mig att jag skulle fixa det på egen hand. Jag menar, vem trycker i sig en flaska rödvin eller två innan middagen?
Som tur var, så var vi bortbjudna på middag på lördagen och vad skulle väl då passa bättre än att ta med dessa båda flaskor och ge bort till värden…..visserligen med kravet att de måste öppnas på kvällen.
De båda flaskorna som var föremålet för dagen var inte mindre än två kommande nyheter på Systembolaget denna vecka, närmare bestämt på onsdag den 15:e juni. 
Jag talar om de två nyheterna från det amerikanska bryggeriet Uinta Brewing Company som har en speciell serie de kallar "Crooked Line", en serie som hittills består av fyra olika öl där man tagit ut svängarna ganska rejält avseende tillverkning, innehåll och förpackning.
Det första ölet som provades var Cookeyed Cooper Bourbon Barrel Barley Wine (SB nr 11710). En Barley Wine på modiga 11,1 % ABV.

En vacker brunröd färg och ett fast smutsvitt skum.
Dofterna som strömmar från glaset är många och inledningsvis hittar man väldigt mycket karamell och toffee. Efter en stund infinner sig många fler dofter där pomerans och kokos är de mest framträdande. Efter ett tag inser jag att kokosdoften egentligen var vanilj jag kände, eller vaniljstång passar nog bättre.
Smakspektrat är lika brett det men med lite andra nyanser. Först kommer det mycket karamell och strax därefter kandisocker och kola. Eftersmakerna erbjuder svaga inslag av choklad- och/eller kolasås.
Varje klunk lämnar en enormt värmande och eldig känsla i mun och svalg. Alkoholhalten slår igenom.
Efterbeskan är mycket påtaglig och lämnar tydliga smaker av russin.
Jag skulle nog direkt påstå att detta är ett öl man bör köpa om man har möjlighet, men jag rekommenderar att ni spar i förrådet några år då jag är övertygad om att spritigheten kommer att dämpas samt att den kanske utvecklar en lite sötare nyans. Den har stora utvecklingsmöjligheter!!
Just nu är den lite för spritig och osöt för min smak för att nå de riktigt höga betygen. Påminner lite om en torr sherry. Synd att jag inte har en flaska till, då hade den definitivt åkt in på lagringshyllan.
Betyg 7 av 10

Den andra ölen av de två var Labyrinth Black Ale (SB nr 11714), en öl av typen "Black Ale", eller en "svart ipa" som den kallades förr.
Upphälld i glaset ser den nästan ut som en "irish coffe" eller en kaffedrink med chokladmousse. Vacker!!
Dofterna är allt annat än blygsamma. Här hittar vi enorma inslag av torr choklad, kaffe, marsipan, inlagda körsbär à la "Anton Berg" och läder. Utöver detta är det stora inslag av salmiak.
Smaken lämnar inte heller någon oberörd. Här hittar vi nästan ett lika stort utbud som bland dofterna. Mycket stora inslag av salmiak, salt sådan dessutom. Sen kommer smaker av rökt torv och en viss estrighet. Svaga toner av övermogen kärnfrukt.

Kolsyran känns osedvanligt "spritsig" i en öl med dessa dofter och smaker. Man förväntar sig nästan en karaktär som påminner om en Imperial Stout.
Avslutningen lämnar en torr känsla i munnen och den långa efterbeskan hänger kvar länge och väl. Den höga alkoholhalten på 13,2 % ABV är väl dold i denna explosion av dofter och smaker. 
Det är alltid svårt att betygsätta denna öltyp tycker jag. Dels för att jag inte provat så många och dels för att den känns som en blandning av flera ölstilar.
Jag tycker att den var "maffig" rent ut sagt. Men den måste delas på många personer för den kan vara tung att förtära på egen hand.
Betyg 8 av 10