Det är lördag, mitten av september och mörkret närmar sig. Man funderar över en lämplig öl. En svart kanske? Porter eller Stout? Man inspekterar förrådet och hittar en öl inköpt tidigare i sommras. Amager Black Nitro, en mörk, amerikansk IPA. Känns som ett alldeles förträffligt val.
Upphälld i glaset ser den väldigt svart ut men mot skenet av en lampa kan man skönja en rubinaktig lyster. Skummet har färgen av en nougat-mousse. Sniffar nyfiket och hittar klassisk IPA-doft i form av citrus-toner med ett svagt inslag av bittermandel. Långt bak i doften kan jag känna associationer av lite prickig korv….och i framkant kan skönjas lite torkad frukt.
Smaken är även den väldigt typisk IPA, dvs många citrus-toner men med rostade inslag. Viss kärvhet kan kännas från den rostade malten. Lite bittert och vad jag förnimmer som sand! Väldigt tydlig och kvarhängande beska, men inte torr. Visst alkoholinslag i eftersmaken.
Tog fram ostarna från i fredags. Tillsammans med en pecorino, hyfsat. Tillsammans med en Manchego funkar det bättre. Öl- och ostkombinerandet fortsätter…
En väldigt intressant tolkning av en amerikansk IPA, tycker jag, och tydligen populärt i USA.
Betyg 7 av 10
Strax efter halvnio i morse var jag förbi Statoil för att hyra ett släp. Strax därefter lastade jag trädgårdsskräp, säckar, och annat på släpet och for till soptippen. "Soptippen" var ett populärt tillhåll så här en lördagsmorgon så det var trångt på lastrampen. Direkt därefter lämnade jag tillbaka släpet och vi for ut till sommarstugan. Här var det dags för "den stora vårstädningen" med allt vad det innebar. Vid det här laget var man alldeles blöt av svett och strupen var torr. Som tur var, var jag tvungen att gå med minste sonen till badstranden en liten stund. Av med strumpor och skor. Doppar tårna i Mälaren…pssssst…..Ahhh, vilken svalka.
På eftermiddagen for vi hemåt och nu kunde ni väl tro att arbetsdagen var över, men icke. Fram med gräsklipparen! Denne ville dock inte alls vara med trots att den fick ett splitternytt tändstift. In med fanskapet i garaget och så började vi rensa ogräs på uppfarten istället. Svetten lackade i nacken i eftermiddagssolen. Hirch-kol, maskrosor och annat åkte ner i hinken. Bortåt fem-tiden började energin tryta ordentligt och jag bestämde att nu fick det vara nog.
Gick in i köket, tog fram en kyld flaska ur kylskåpet och hällde upp. Amager IPA! En grumlig sörja i glaset! Såg ut som ett glas "gotlansdricke"! Doften var ljuvligt blommig med citrustoner och nyans av apelsin. En viss rökighet kunde skönjas. Munkänslan var ganska len med väldigt lite kolsyra. Kunde nästan sila partiklar mellan tänderna. På det hela taget? Mumsig upplevelse efter en lång arbetsam dag i solen!
