Mikkeller Coffee IPA - svagaste kaffet i stan

Mikkeller Coffee IPA är brygd hos De Proufbrouwerij. Systembolagsnr: 11501. Pris 39,90

Att det skulle vara Mikkeller som släpper en IPA med kaffe är väl inget som förvånar någon, detta är dessutom den andra varianten han brygger. Han är ju lite av en stigfinnare och provar sig fram med nya typer av ingredienser. Denna india pale ale innehåller den etiopiska kaffebönan ”Odoo Shakiso” som har rostats av det svenska kafferosteriet Koppi.

Endast en humlesort har använts (Tomahawk) så denna öl är alltså en "Single Hop" och den har en alkoholhalt på 6,9 % ABV.

Den är något grumlig och färgen är lite mörkt röd-orange och har ett kraftigt, krämigt och smutsvitt skum.

Den omedelbara doften ger associationer till tallbarr och frukter som aprikos, rabarber och äppelskal. Ingen påtaglig kaffedoft.

Smaken ger inledningsvis svårplacerade associationer till frukt med dragning åt aprikos. Efter ett par klunkar framträder en tydlig smak av gröna äpplen eller äppelskal. Beskan är ganska kärv, vilket förstärker känslan av äppelskal ytterligare.

En något annorlunda smak kan kännas i bakgrunden som skulle kunna komma från kaffet. Totalt sett är smaken ganska tunn och lite obalanserad med den kärva, nästan metalliska beskan. Efterbeskan lurar kvar i munnen länge och väl.

Det tog mig tre mindre provsmakningar med 5 minuters mellanrum innan jag faktiskt kände en svag smak av kaffe i eftersmaken. Ni som förväntar er att detta skulle vara något slags kaffebomb lär bli besvikna. Vill ni prova en kaffebomb ska ni prova något i stil med Efes Dark Brown, som visserligen var riktigt otäck, men där pratar vi ”kaffebomb”. Som IPA betraktad är Mikkeller Coffee IPA medelbra, kanske att den kommer till sin rätt under en varm sommardag, för jag fick ändå känslan av att den var ganska frisk.

Betyg 6 av 10

Underbar IPA och ett Chili-recept i världsklass

På onsdag denna vecka, den 9:e mars kl.19.00 kör vi igång nästa ölprovning på Café Sylvia i Eskilstuna.
Temat för kvällen är India Pale Ale (IPA) i kombination med en mustig Chili.
Det blir engelsk IPA, amerikansk IPA och amerikansk dubbel IPA. Till de 7 olika ölen ska vi äta en mustig Chili. Det är inte vilken Chili som helst utan receptet är baserat på den Chili som vann det första Chili-VM som arrangerades av Francis X Tolbert (som för övrigt vigt sitt liv åt Chili). Receptet har sedan kompletterats med ingredienser från inlägg på FB och mina egna preferenser, t.ex med choklad, ytterligare chilifrukter och en mycket bra Stout.
Så det blir med andra ord mycket god IPA tillsammans med en, förhoppningsvis, mycket god Chili. En kombination där vi ska prova vad de maltiga smakerna och den blommiga och fruktiga humlen kan fungera med chilins hetta och den salta smaken från köttet.

Så kom till Café Sylvia om du har möjlighet!!

Premiären avklarad på Café Sylvia.

Igår kväll var det 12 tappra personer som samlats på Café Sylvia för att delta i premiären av ölprovningar i olikan teman. Gårdagens tema var IPA och vi hade ett ganska starkt startfält med 8 olika sorter från Sverige, USA och Storbritannien. Aftonen inleddes med en kort redogörelse av kvällens tema och de olika karaktärerna för engelska IPA, amerikansk IPA och Imperial/Double IPA. Café Sylvia hade dukat upp med lite ostar, korvar och bröd som tilltugg. Provningen genomlöptes under gemytliga former och det blev en hel del samtal om olika ämnen kring temat. Det utbyttes åsikter och intryck och de 2 planerade timmarna försvann snabbare än man säger IPA och det hela var inte avslutat förrän strax före elva-tiden. Jag lovade deltagarna att jag skulle redovisa resultatet så här kommer det.

Bödeln, Hantverksbryggeriet, Västerås, Sverige

5,6% ABV

Ljust bärnstensfärgad.

Doft av citrus, citronmeliss, pepprig, fruktig med inslag av päronsplitt.

Viss brödighet i smaken. Lite metallisk. Torr och kort eftersmak.

Ganska platt och intetsägande (men god).

Betyg 5 av 10

Fullers India Pale Ale

5,3 % ABV

Ljust bärnstensfärgad

Lite men frisk doft.

Maltig smak med visst inslag av kola. En viss syrlighet kändes i smaken. Kort beska.

Platt, fadd och tråkig.

Betyg 2 av 10

Skogstorps IPA, Eskilstuna Ölkultur, Sverige

5,6 % ABV                      52 IBU

Mörkare kopparfärgad

Fruktiga inslag med tydliga toner av äpplen. Viss gräsighet, vått hö. Påminner om Pommac. Doften hade ett syrligt inslag åt det vinösa hållet. Inslag av tropiska frukter och bröd i smaken.

Söt med liten beska.

Betyg 6,5 av 10

Joker, Williams Bros Brewing Co, Alloa, Scottland

5,0% ABV

Mörkare kopparfärgad.

Ganska doftlös. Påminner om kylskåpsdoft eller matos.

Inslag av alkohol i smaken. Toner av frukt och bröd. Lång och avrundad smak. Välbalanserad.

Betyg 6 av 10

High Five, Dugges, Göteborg, Sverige

7,5% ABV

Mörkt rödbrun färg.

Ganska låg kolsyra.

Enorm fruktkompott i doften men inslag av banan, passionsfrukt, ananas, aprikos och grape. Smaken hade inslag av bröd, viol, tuttifrutti och en uns av salmiak.

Eftersmaken var söt med en lång efterbeska och ett visst alkoholinslag.

Ett mjukt och balanserat öl med mycket karaktär.

Betyg 7 av 10

ACME IPA, North Coast Brewing, USA

6,5 % ABV                      55 IBU

Ljust kopparfärgad med fint skum.

Dofter av torkad frukt, russin, slånbärslikör och svartvinbärssaft.

En ganska brödig smak med inslag av apelsin.

Lång eftersmak och bra beska. Upplevdes som alkoholstark.

Betyg 6,5 av 10

High Tide Fresh Hop IPA, Port Brewing, USA

6,5 % ABV

Färgnyans mellan bärnsten och koppar. Ofilterad.

Dofter av nektarin, plommon och grape. Lite jäst nektarin.

Smakar karamell med visst inslag av grape och apelsin. Kanske passionsfrukt.

Stark och blommig med väldigt framträdande och lång beska.

Betyg 7 av 10

Double Trouble, Founders Brewery, USA

9.4 % ABV                      86 IBU

Bärnstensfärgad.

Humlig med mycket frukt. Inslag av citrus och passionsfrukt. En aning ananas.

Smaker av citrus. Maltiga brödinslag. Lätt värmande känsla. Lite len och lätt oljig.

Välbalanserad med lång efterbeska och stor kropp.

Betyg 7,5 av 10

Kvällens överraskning var nog bottennappet för Fullers. Dessutom trodde jag inte att så många skulle tycka att Double Trouble var så pass god trots sin alkoholstyrka och kraftiga beska. Personligen var jag nöjd med kvällen och tycker att det var en mycket trevlig och intresserad grupp som samlats. Hoppas de tyckte likadant och att de kommer tillbaka på något av kommande temakvällar.

Snake Dog IPA…fruktkola någon?

Som jag just beskrivit så var jag på Royal Oak för att recensera ett par trevliga öl. Den första av dessa var "Snake Dog IPA" från Flying Dog.
Skummet var ganska vitt och inte alltför högt, däremot dröjde det kvar i glaset ända till sista droppen med sin lite sega drapering. Färgen var ganska angenämt, mörkt bärnstensfärgad och klar. Doften var anmärkningsvärt kort och liten. Lite citrus, aningen fudge, en gnutta aprikos och pytte-lite tallbarr.
Smaken höll ungefär samma linje, inte spektakulär men inte heller oangenäm för en IPA. Efterbeska var relativt torr och kvarhängande. Extrapoäng för den, som vanligt, otroligt snygga etiketten!
Betyg 7 av 10.

Kalla mig gärna för sur, men jag blev glad till slut.

Jag hade redan planerat att vi skulle avsluta midsommarafton med att prova Nils Oscar Sorachi Blonde så framåt midnatt åkte den fram och vi började sniffa och "sippa" i glasen. Min första reaktion efter doftandet var att här har vi en typisk belgare med inslag av koriander, surdeg och vete.  Smaken ger vissa inslag av citrus och lite söt frukt. Jag tyckte att det var lite för spritsig och spretig i sin karaktär. Personligen tycker jag att denna är lite för söt och har en alldeles för klen beska. För de som tycker om denna öltyp, eller belgiska öl i allmänhet kan jag föreställa mig att de tycker denna är ett trevligt sommaralternativ. För mig klarar den inte av "hypen" och jag förstår inte alls vad som var så speciellt med den, förutom den snygga flaskan då. Lägg där till att jag fortfarande har svårt för att älska "suröl". Vad jag förstår på de flesta, som tycker om denna öltyp, så var den lite för klen.
Betyg 5 av 10

Nej, skam den som ger sig. Jag hade ju längtat efter en fin avrundning av denna midsommarafton med en härlig ölupplevelse så fram med en DuganA IPA från Avery istället. Väl i glaset har vi en härligt, grumlig aprikosfärgad vätska som pyr av aprikos- , persika-  och citrusdofter över glaskanten. Man anar en lite mer trögflytande vätska när man snurrar på glaset och ser den lite sirapsliknande konsistensen. Så här lång påminner den väldigt mycket om en DIPA eller Imperial IPA faktiskt. 
Smaken lämnar ingen oberörd heller. Känner hur ett leende sprider sig i ansiktet och faktisk även hur jag blir lite varm i hela kroppen. En mäktig parad av citrus, grape och aprikos radar upp sig framför både näsa och mun. Känslan i munnen är sammetslen och jag tycker att alkoholen är väl dold. Nästan så att jag skulle påstå att denna är lättare att ta till sig än AleSmith IPA. Beskan är påtaglig men ganska kort, i detta avseende skulle jag påstå att den påminner om en amerikansk pale ale istället. För att fatta mig kort, så är detta en väldigt trevlig öl och jag fick min avslutning och kunde känna mig nöjd.
Betyg 8 av 10

En något annorlunda öl-recension….

Strax efter halvnio i morse var jag förbi Statoil för att hyra ett släp. Strax därefter lastade jag trädgårdsskräp, säckar, och annat på släpet och for till soptippen. "Soptippen" var ett populärt tillhåll så här en lördagsmorgon så det var trångt på lastrampen. Direkt därefter lämnade jag tillbaka släpet och vi for ut till sommarstugan. Här var det dags för "den stora vårstädningen" med allt vad det innebar. Vid det här laget var man alldeles blöt av svett och strupen var torr. Som tur var, var jag tvungen att gå med minste sonen till badstranden en liten stund. Av med strumpor och skor. Doppar tårna i Mälaren…pssssst…..Ahhh, vilken svalka. 


På eftermiddagen for vi hemåt och nu kunde ni väl tro att arbetsdagen var över, men icke. Fram med gräsklipparen! Denne ville dock inte alls vara med trots att den fick ett splitternytt tändstift. In med fanskapet i garaget och så började vi rensa ogräs på uppfarten istället. Svetten lackade i nacken i eftermiddagssolen. Hirch-kol, maskrosor och annat åkte ner i hinken. Bortåt fem-tiden började energin tryta ordentligt och jag bestämde att nu fick det vara nog. 


Gick in i köket, tog fram en kyld flaska ur kylskåpet och hällde upp. Amager IPA! En grumlig sörja i glaset! Såg ut som ett glas "gotlansdricke"! Doften var ljuvligt blommig med citrustoner och nyans av apelsin. En viss rökighet kunde skönjas. Munkänslan var ganska len med väldigt lite kolsyra. Kunde nästan sila partiklar mellan tänderna. På det hela taget? Mumsig upplevelse efter en lång arbetsam dag i solen!

AleSmith - Pretty Awesome?

Första provsmakningen av veckan "goodis-påse". AleSmith IPA. 


Kolla in recensionen av världens bästa IPA på Humulus-bloggen!


Aprikosbomb!

En liten bit från godispåsen - AleSmith IPA

Hemkommen efter en ganska tuff dag på jobbet (önskar ibland att man jobbade på OT istället för med IT) , kände jag mig upplagd för att prova något från mitt måndags-inköp på Systembolaget. Ni vet så där som man kunde känna när man handlat smågodis när man var liten - En sån….En sån…två såna…och sen så stod man där med påsen och kunde inte bestämma sig, för man ville ju egentligen spara allt.

Nu är bara frågan vad jag ska välja. Jag får bara ta en bit, som smakprov, för det är ju trots allt inte lördag. Efter modigt övervägande valde jag….AleSmith IPA..den godaste godisbiten man kan välja, enligt många (om vi pratar amerikansk IPA). Jag hällde upp lite i glaset och såg ett enormt skum utveckla sig, ett skum som sedan bildade så omfattande draperingar i glaset att jag kunde se hela världskartor ta form. Färgen var väldigt mörkt, bärnstensfärgad. Grumlig med tydlig jästfällning. När jag doftade i glaset kom förnimmelse av vanilj, marsipan och aprikospuré och sedan slog det mig att det var Anthon Bergs Chokladbitar med aprikosfyllning jag kände. Doften var väldigt sötaktig med andra ord. 

Smaken var även den ganska fruktig, med en balanserad beska och toner av aprikos och persika. Lite syltig men med avsaknad av citrustoner, undantaget ett svagt inslag av apelsin. Efter kommer en viss restsötma som förmodligen kommer av alkoholhalten. 

Som vanligt, när man vet vad man har i glaset och dessutom skruvat upp förväntningarna så till den milda grad, så står man där med det tomma glaset och funderar - Var det inget mer? Visst, det var försvinnande gott och innehållet försvann ovanligt fort ur flaskan trots den relativt höga alkoholhalten. Med det inte sagt att godsaken inte var god, utan att man hade föreställt sig något ännu mer spektakulärt. 

Världens bästa kanske är i överkant, i alla fall i en "öppen" provning. Jag skulle gärna prova den blint tillsammans med några andra kvalitets-IPOR.

Nu får man vackert vänta till fredag, och kanske smaka två eller tre bitar från godispåsen. Tills dess - den som väntar på nåt gott…

Betyget då? Ja, det blir väl 8 av 10 i alla fall!

Stensbogaard India Pale Ale

Från det lilla danska bryggeriet Stensbogaard Brygghus på Fyn kom det ett par öl på Systembolaget i februari. Förra veckan provade jag denna IPA och jag ska villigt erkänna att jag inte hade så höga förväntningar. Trots att Danmark anses vara ett stort öl-land (ur vilka aspekter?) så har jag inte sällan blivit besviken i jämförelse med svenska mikrobryggeriers kvalitetsöl. 
Denna öl hade en vacker kopparfärg och skummet bildade nästan en spindelväv på glaset. Doften var väldigt blommig och erbjöd mycket citrus och aprikos.
Inslaget av tallbar var också markant. Smaken var förvånansvärt maltig och kändes balanserad med citrustonen. Viss restsötma kunde skönjas också.
Varför man kallar den en brittisk IPA kan jag dock inte förstå (se BeerAdvocate). Den ligger en bra bit ifrån Mikkeller men får ändå anses vara helt OK. Betyg 7 av 10

Skogstorps IPA - Ett steg tillbaka

Hittills har jag i princip endast gett lovord till Eskilstuna Ölkultur och deras brygder. I helgen kom det första bakslaget. Skogstorps IPA är inte på något sett ny och jag minns att jag provade denna för över 2 år sedan. Redan då tyckte jag att den var lite otydlig som IPA, även om den skulle klassas som brittisk sådan.


Doften är något instängd och dammig. Hittar inslag av mandel, majs och päronestrar. Smaken är lite bitter och har ett visst rökigt inslag. Doften påminner faktiskt om Nils Oscars hus-smak. Är det humlesorterna Challenger eller Kent Golding som sätter denna karaktär eller har man använt en speciell jästkultur? 
Hade jag provat denna i en blind provning tillsammans med Bälgviken Pale Ale kan jag sätta pengar på att jag skulle förväxlat öltyperna mellan dessa två. Om man bytte etikett mellan dessa två öl så skulle jag nog påstå att egenskaperna stämmer bättre med dess karaktärer. Jag vet inte hur detta kan komma sig, och det är min egen högst personliga uppfattning. Jag ska ta upp denna upptäckt med de ansvariga på Eskilstuna Ölkultur vid tillfälle. 


Så betyget efter denna slutplädering kan endast bli 6 av 10. 
Detta ligger ju dessutom i linje med det gemensamma omdömet ölsällskapet Humulus Lupulus hade i höstas då vi provade denna öl i en blind provning. Ölet är ju trots allt gott….