Nu ville jag prova en favorit sen förr - Titan IPA från Great Divide som jag visste att jag formligen älskade sist jag provade den. Döm om min förvåning när jag sniffade i glaset och kände….ingenting. Jag tog raskt en stor klunk, svalde och smakade länge….ingenting förutom beska. Ingen blommighet, ingen citrus, ingenting. I desperation bad jag om att få lukta på ett par andra sorter. Ingen reaktion i näsan. Jag bad om att få prova en helt annan sort som jag visste skulle funka, en Harviestoun Ola Dubh lagrad på 30-års fat. Ingen reaktion nu heller.
Jag rusade till glastvätten. Sköljde ur glaset säkerligen 10 gånger. Besökte sedan herrummet och drack vatten. Avslutade proceduren med att ta ett tuggummi. Väntade 10 minuter innan jag med bestämda steg gick till Brill & Co igen. Bad om att få en Mikkeller Nelson Sauvin Single Hop. Höll andan (och tummarna) en stund innan jag stack ner näsan i glaset. Ordningen var återställd, lyckan var tillbaka. En underbar doft slog emot mig i en bomb av citrus, passionsfrukt, mango och denna lite vinösa ton. Smaken var även den lika underbar som för några timmar sedan. Jag drog en lättnadens suck. Övergick efter denna till en, för mig, nyhet från Dugges - Holy Cow. En ganska trevlig IPA men med sämre bett än High Five och Bollox. Klockan började dra sig mot stängning och min taxi var beställd. Alla sinnen började bli alldeles fullmatade och jag visste redan att jag skulle ha svårt att återge alla upplevelser och alla trevliga, personliga möten. Jag avslutade med något som jag kunde suga på under hemresan - Mikkeller The American Dream, en lager med massor av amerikansk humle. Dofter av aprikos och citrus och inslag av fläder och svarta vinbär. Härligt lång efterbeska med maltig pilsner-avslutning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar