Julkalendern - Jakten på Julölen, del 19

Herman drog efter andan och öppnade bildörren. Han följde efter Pål längs med väggrenen för att leta efter något påkört.
- Det var säkert ett rådjur eller en grävling ska du se, sa Herman nervöst.
- I röd luva? sa Pål stressat och gick fram och tillbaka.
- Herman gick fram till bilen för att undersöka fronten och kanske hitta något spår efter det som de körde på. Snön föll ymnigt och det var lite halvmörkt så det var svårt att se. Han kunde inte inte se något spår efter någonting och böjde sig ner för att titta under bilen. Herman spärrade upp ögonen när han fick se något rött hänga i kofångaren. Han sträckte in armen och tog tag i något som verkade var ett tygstycke.
Han höll upp det framför strålkastaren och stirrade nu på en liten, röd luva. 
- Pål, du måste komma! ropade han hastigt. Skynda dig!
Pål kom rusande och stannade med ett förvånat uttryck när han såg vad Herman höll i handen.
De undersökte omgivningen runt bilen men kunde inte hitta något ytterligare. Efter en timmes letande var de alldeles stelfrusna och bestämde gemensamt att det inte fanns något minsta tecken på att de kört på något. De gick in i bilen igen för att fortsätta färden mot Eskilstuna.
Den närmsta timmen satt de alldeles tysta och funderade på händelsen. Pål var fortfarande övertygad om att han kört på en tomte och Herman oroade sig nu allra mest över sin julölsbryggning. Nu var han ytterligare försenad och han började känna sig lite uppgiven.
Strax för midnatt den 19:e december stannade bilen till hemma på hans gata. Han tackade Pål för skjutsen och de kom överens om att Pål skulle komma tillbaka på julafton för att hämta sina 10 liter öl som tack för hjälpen. Herman tänkte att det nog blir så att han får åka till Systembolaget i morgon bitti och köpa nya julöl, dels till sig själv och dels de som han lovat Pål. Plötsligt kände han sig bara tröttt och i huvudet snurrade tankar om Nelson Sauvin, Amarillo och rostad malt. Han hade verkligen velat gör denna julöl. Det fick väl bli ölbryggning under julledigheten istället tänkte han. Snön föll vacker i skenet från gatlyktorna och han var åtminstone glad över att vara hemma igen.
I samma sekund som han klev in på uppfarten såg han en högst häpnadsväckande scen framför sig.
Dörrarna till det stora garaget stod på vid gavel och det lyste för fullt både i garaget och på gårdsplanet. Inne i garaget skymtade en glänsande kopparpanna och han såg maltsäckar och annat ligga framme. Plötsligt kommer det ut några kortvuxna karlar från garaget bärandes på en enormt stor lagertank. Det verkar hålla på med rengöring av något slag. Herman har vid det här laget stannat på uppfarten och ser mest ut som en fågelholk i ansiktet. Han gnuggar sig i ögonen och undrar om han ser syner.
Runt hus-knuten dyker plötsligt en bekant person upp med ett stort leende.
- Finally, Herman! Welcome to the "Brewery"….we've been waiting for you, sa Chris.
"The Beer Brothers", are in town!
Fortsättning följer!