julkalendern - Jakten på Julölen, del 6

En otäck déjà vu upplevelse med minnen från Hamburg spelades upp i hans huvud när han hade hört den frågan. Allt hade varit betydligt oskuldsfullare än han trott och det hela hade rört sig om en dam som faktiskt arbetade på Weyermann och råkade se att Herman intresserat bläddrat i deras broschyrer. Han förklarade snabbt att hans tyska var mer än knapphändig så hon övergick till engelska istället. Hon förklarade att hon var på väg dit efter pubbesöket men eftersom han låg efter med sömnen så bad han om att få komma i morgon istället.
På morgonen dagen efter kom han på att han måste kontakta Tomten för att fråga hur han skulle göra med sina utlägg, bara resorna skulle nog kosta mer än hade råd med. Råvarorna kanske inte blev så dyra men bryggverk och annan utrustning skulle kosta honom en rejäl slant. Han lånade en dator i receptionen och skrev ett kortfattat mail till den mail-adress han fått:
"Kära Tomten, hur ska jag finansiera allt? Bråttom! Pengarna snart slut! Mvh Herman"
Han fick ett svar med vändande mail.
"Fråga efter en försändelse i receptionen! Mvh Tomten"
Han frågade i receptionen och fick ett litet brunt kuvert som han genast öppnade. Inuti låg ett Mastercard utställt i hans namn. Motivet på kortet föreställde en glad Tomte och Herman blev fundersam på om det verkligen var ett riktigt kort. Han försökte betala med kortet på hotellet när han checkade ut. Det gick inte bara alldeles lysande utan receptionisten meddelade också att hans privata bil var framkörd. Herman funderade ett tag på att säga att det måste blivit ett misstag men ångrade sig när han tänkte att så mycket annat märkligt hänt de senaste dagarna att det var lika bra att spela med. Han gick ut till den väntande bilen där han möttes av en chaufför:
- Guten Morgen Herr Herman! sa han och lastade in hans bagage i bilen.
- Morgen! svarade Herman och satte sig förbryllat i bilen.
Han satt tyst i bilen och funderade var de var på väg. Efter bara 5 minuter stannade bilen och Herman upptäckte att de stannat utanför en byggnad med texten "Weyermann". Hmmm, han visste tydligen var jag skulle också, Märkligt, tänkte han.
Nu stod han där i Weyermanns produktvisningsrum och skulle bestämma sig för några bra maltsorter för sin julbrygd. Han slogs av att han inte hade en aning om hur mycket han skulle beställa, och ännu mindre visste han hur mycket öl han skulle tillverka. Det fick bli en senare fråga. Han tittade runt bland de olika sorterna av malt och bestämde sig för att gå på den ekologiska linjen och chansa på hur många kilon han skulle behöva.
- 20 kilo auf dem ekologishe caramell malt, 20 kilo auf dem chokolate malt unt 20 kilo auf dem rostischer malt…..Bitte, sa han på sin knackiga tyska, och hoppades att han åtminstone gjorde sig förstådd. 
Mannen som tog hans beställning sken upp som en sol efter att ha registrerat köpet.
- Herzlichen Glückwunsch! sa mannen och klev runt kassadisken med utsträckt hand.
Fortsättning följer.