Julkalendern - Jakten på Julölen, del 24

Herman vaknade med ett ryck. Han gnuggade sig i ögonen och såg sig förvånat omkring. Han måste ha somnat till när han som bäst försökte avsluta arbetet med alla etiketter. Det konstiga var att han befann sig i sängen nu och inte i garaget. Han hade absolut inget minne av att han gått in i huset och ännu mindre av att han lagt sig i sängen. Han hörde att familjen var nere i köket och förberedde frukost. Han sträckte sig efter mobilen för att se hur mycket klockan var. Klockan visade 07.10….den 24:e December.
JULAFTON! sa han högt för sig själv och satte sig spikrakt upp i sängen. Tomten kom aldrig och hämtade sin julöl! eller? Han reste sig upp och klädde hastigt på sig kläderna. Han rusade ner för trappan och höll nästan på att snubbla på de sista trappstegen. Rusandes kom han in i köket där familjen utbrast "God Jul"!
Herman mumlade ett  "God Jul" tillbaka, tog på sig vinterkängor och sprang ut till garaget.
Han öppnade garageporten och höll andan. Garaget var alldeles tomt på öl, bryggverk och tankar. Av gårdagens bryggning fanns inte ett spår. Han kliade sig i huvudet och försökte tänka klart. Plötsligt började han springa mot huset istället. Han stormade in i köket och ropade:
- Mina julöl! samtidigt som han öppnade dörren till det stora skafferiet.
På den nedersta hyllan stod alla hans inhandlade julöl snygg och prydligt uppradade precis så som han ställt dom för över fyra veckor sedan. Nu förstod han ingenting.
- Vad är det älsklingen, undrade hans fru.
- Igår kväll satt jag i garaget för att få färdigt julölen som vi bryggt och idag är allt borta, utbrast Herman.
- Vad pratar du om, sa hans fru, Du var ju hemma hela kvällen igår! Vi satt ju och slog in julklappar, minns du inte det?
Herman såg ut som ett stort frågetecken och fortsatte:
- Men…alla resor som jag gjort i december då? Jag var ju till USA för att köpa humle och….
- USA? Du har väl inte varit och rest? Jag tror att du inte riktigt är vaken eller så har du bara drömt en massa, fortsatte hans fru.
Då insåg Herman vad som hänt. Hans julöl hade verkligen inte blivit stulna av Tomten och han hade inte fått något uppdag av honom att brygga ett julöl. Allt hade varit en dröm! Nu började han förstå varför alla hade haft så konstiga namn och varför allt varit så där jobbigt som det bara kan vara i drömmar.
Han satte sig ner vid köksbordet och drog en lång suck. Sedan började han berätta om sin långa, långa dröm och om hur han fått ett uppdrag av Tomten och hur han farit över halva jordklotet för att hitta alla ingredienser, bryggverk och recept. Han berättade om mötet med "Santa Cruz" och "The Beer Brothers" och en hel massa andra detaljer. Allt kändes så riktigt.
- Du har nog ägnat för mycket tid åt dina julöl och ditt öl-bloggande, sa hans fru och kramade om honom.
- Kanske det, svarade Herman, det kanske är dags för några dagars paus?
Han öppnade skafferiet igen för att titta lite på alla sina julöl. Hans blick stannade plötsligt på en flaska han inte riktigt kom ihåg att han köpt på Systembolaget. Han tog fram flaskan och tittade häpet på etiketten:
"Santas Dream - Christmas Spiced Black IPA".

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 23

Herman var alldeles pionröd i ansiktet. Varför kunde inget bara bli som man hade tänkt det från början.
"Santas Cream" stod det på etiketterna. Ville man att ett öl skulle heta så? Nej, verkligen inte!
Det var bara att ringa upp tryckeriet, förklara att de gjort fel, och låta bli att undra över hur det kunde hända.
Ungefär vid lunchtid dök budet upp med en ny leverans. Herman packade upp etiketterna med en gång för att granska dem och denna gång verkade det rätt.
Någon timme senare ropade Chris:
- All the bottles are ready Herman - You need to start putting on the labels!
- I know, ropade Herman lite irriterat.
Han gick ut till garaget för att påbörja det mödosamma arbetet. 2000 flaskor skulle få etikett! Han satte sig vid det långa bordet för att påbörja klistrandet. Han var också medveten om att det bara var kvar ca 11 timmar tills tiden var ute. Tomten kunde dyka upp när som helst egentligen, han hade ju bara sagt att han skulle återkomma dagen innan julafton.
Herman satte fart med flaskorna och etiketterna. Efter några timmar var han alldeles slut i kropen och började känna sig uppgiven. Men han fortsatte. Chris, hans bröder och alla medarbetare städade och packade för fullt, de skulle fara vidare samma kväll.
Strax före midnatt hade Herman fortfarande ett 50-tal flaskor kvar, sömnen började infinna sig i ögonen och kroppen. Ingen jultomte syntes till och Herman funderade. Strax därefter nickade han till och flöt sakta in i drömmarnas värld….och endast Tomten är vaken.
Fortsättning följer!

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 22

Idag är det dan före dan före doppardan och i morgon kväll ska ölen vara tappad och klar. Herman har suttit uppe och jobbat med etiketten sen 4 i morse. Han har vid det här laget förkastat 20 olika idéer på etiketten. Han hade åtminstone bestämt sig för vad ölet ska heta - "Santas Dream".
Efter flera timmars arbete var etiketten tillräckligt bra, ansåg han. Han orkade helt enkelt inte längre utan var ganska nöjd med resultatet. Han skickade iväg jpg-filen till tryckeriet som lovade att leverera etiketterna vid dörren strax efter lunch.
Herman gick ut till garaget för att se hur det gick för hans kära julöl och om Chris och hans bröder var nöjda. Gårdsplanen var full med människor, precis som igår. Inne i garaget stod Chris och studerade ett glas med öl i lampskenet.
- It's time for the spices and the last hopping before we can start tapping it to bottles, sa Chris.
- I'm a bit curious, how did you get it this "pitch black", undrade Herman.
- We changed some of the malts you had ordered to "Carafa III" malts to make it really black without having to much chocolate and coffee taste to it, fortsatte Chris.
- What hops do you advice me to add at the late hopping?
- It might really interesting if you put in some Nelson Sauvin and Simcoe at the end, svarade Chris.
Chris tog fram ett lång stålrör som han sedan bad Herman fylla med de föreslagna humlesorterna.
- You'll need to add the last spices now, as well, fortsatte Chris.
Det visade sig att bröderna redan haft i stjärnanis och kardemumma och nu skulle Herman tillägga lite kanel, pomerans och mosade dadlar. Herman öste i alla ingredienser enligt de mängder han blev instruerad. 
- Now we'll have to wait for an hour or so, sa Chris och studerade innehållet.
Herman, som kände sig ganska otålig, började plocka med alla tomflaskor som stor uppställda. Han funderade på var de hade fått tag på över 2000 likadana flaskor på så kort varsel, men eftersom det var så mycket annat som var oförklarligt med hela den här historien så höll han det för sig själv. Han såg hur några medhjälpare for med flaskorna mellan rengörings- och sköljningsbaljorna. Efter ett tag ropade Chris att det var dags för "the late hopping" och Herman ville gärna vara delaktig i denna procedur.
Efter några timmar var all öl överförd till lagringtankar via stålröret och skulle vila där till nästa dag. Normalt sett skulle ju ölet liga i flera veckor i tankarna men de hade försökt brygga ett öl som skulle vara mer eller mindre drickbart redan efter tappning.  Nästa dag skulle alltså ölen tappas på fat och flaskor och sedan etiketteras.
En bil tutade utanför infarten och Herman såg att det var tryckeriet som anlänt med alla etiketter. Han små-sprang i den nu 15-gradiga kylan mot bilen. Mannen i bilen överräckte ett väldigt stort paket och Herman tackade för det snabba jobbet. Han gick direkt in i huset för att syna resultatet. Han packade upp paketet och tog fram en etikett. Den såg otroligt snygg ut tyckte han först och läste sedan texten samtidigt som han fick en smärre chock. På etiketten stod det "Santas Cream"……#@&!!*%&##
Fortsättning följer!

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 21

Herman hade helt glömt bort att han skulle hitta på ett bra namn på ölet. Det hade varit så mycket annat att tänka på och de senaste dygnen hade han nog mer funderat på vad han skulle få köpa för dåliga julöl på Systembolaget.
När han stod där i garaget och funderade så kom Chris med ett litet provglas innehållandes en svart grumlig vätska.
- Smell this! The smell is delicious already and just needs that christmas touch to it I think, sa Chris.
Herman sniffade i glaset och ett stort leende infann sig omgående. Doften av en perfekt IPA fick honom alltid på bra humör. Han kände inslag av passionsfrukt, fläder och apelsin. Dessa fruktiga dofter blandades med toner av choklad och kola i en perfekt harmoni. Ölet hade en något bränd och besk avslutning och en efterbeska som dröjde kvar ganska länge.
Smaken var definitivt inte tunn utan levde verkligen upp till förväntningarna som byggts upp av dofterna.
- I can hardly wait for it to be ready to bottle, sa Herman. Perhaps I sneak out tonight and drink right from the tank, fortsatte han.
Glad och nöjd gick han in till sitt arbetsrum för att fundera på ett perfekt namn för denna öl. Samtidigt behövde han snabbt hitta en firma som kunde trycka upp 2000 etiketter samma dag. Han började kladda ner några förslag på ett papper.
"Santas Crue…Santas Gift….Santas Last Wish…Christmas in Heaven…Black Christmas…Tomten är far till alla ölen…Allt om Jul…Christmas in a Bottle….Santas Black IPA…Dark Winter Night IPA…Black is Back…Black Christmas….Black Christmas Wonderland IPA…"
Han kunde definitivt inte bestämma sig för det bästa namnet och började leta efter en duktig grafiker och ett tryckeri under tiden. Han hade en kompis som var otroligt duktig på design av logotyper och liknande så honom ringde han direkt. Ett tryckeri nappade men de skulle ha 8.000 kronor för det snabba jobbet.
Det mesta verkade lösa sig och nu återstod fortfarande namnet på ölet och det var bråttom.
Vad ska ölet heta?
Fortsättning följer!

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 20

Herman trodde inte sina ögon. Hur i all världen hade detta gått till? Han var helt mållös. Chris berättade att de redan vid hans besök hos dom hade planerat att de skulle på besök till Sverige strax före jul. När de sedan insåg att Herman var något oerfaren av ölbryggning så bestämde de att åka några dagar tidigare så att de skulle hinna hjälpa honom.
När de hade anlänt sent i förrgår kväll och insett att Herman inte hunnit hem ännu så hade de bestämt sig för att starta det hela. Receptet hade de ju redan och alla ingredienser verkade finnas tillgängligt.
- Who are the "little people" running around, undrade då Herman.
- Ah, we forgot to tell you that all our employees are midgets, förklarade Herman. 
Herman tyckte precis att det såg ut som hans gårdsplan var fylld av tomtens medhjälpare och han var fortfarande lite stum.
Efter ytterligare förklaringar så visade det sig att Chris och hans bröder var vana vid denna typ av bryggverk och hade enkelt riggat upp allt som behövdes. Det som hade saknats var lagringstankar och en del kringutrustning som de enkelt inhandlat.
Allt var minutiöst förberett och det enda som kvarstod var tillsättandet av kryddor och den sista humleomgången.
Nu blev Herman riktigt nyfiken och ville gå in till hans alldeles egna bryggeri i garaget. De hade verkligen fått till det snyggt och byggt en liten ställning runt bryggverket. Själva bryggverket var blankpolerat och allt var snyggt och prydligt. På den långa arbetsbänken stod det hundratals med flaskor uppställt och en kapsylpåslagare.
- Do you have the spices with you, frågade Chris.
- Yes sir, svarade Herman och tog fram paketet.
Herman ville gärna veta mer om hur de gjort med malten och hur de fått fram rätt färg, och i vilken ordning hade haft i humlen? 
- I really want all the details, so I can do this on my own the next time, fortsatte Herman.
- Well, I think we got the IPA-caracter right with the hops you bought, sa Chris. We'll put in an extra round with Simcoe and Nelson Sauvin at the last hopping.
- All you need to do know is to find out a really good name and someone who can make the labels tomorrow, fortsatte Chris.
Det var en detalj som Herman helt glömt bort. Vad skulle ölet heta?
Fortsättning följer!

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 19

Herman drog efter andan och öppnade bildörren. Han följde efter Pål längs med väggrenen för att leta efter något påkört.
- Det var säkert ett rådjur eller en grävling ska du se, sa Herman nervöst.
- I röd luva? sa Pål stressat och gick fram och tillbaka.
- Herman gick fram till bilen för att undersöka fronten och kanske hitta något spår efter det som de körde på. Snön föll ymnigt och det var lite halvmörkt så det var svårt att se. Han kunde inte inte se något spår efter någonting och böjde sig ner för att titta under bilen. Herman spärrade upp ögonen när han fick se något rött hänga i kofångaren. Han sträckte in armen och tog tag i något som verkade var ett tygstycke.
Han höll upp det framför strålkastaren och stirrade nu på en liten, röd luva. 
- Pål, du måste komma! ropade han hastigt. Skynda dig!
Pål kom rusande och stannade med ett förvånat uttryck när han såg vad Herman höll i handen.
De undersökte omgivningen runt bilen men kunde inte hitta något ytterligare. Efter en timmes letande var de alldeles stelfrusna och bestämde gemensamt att det inte fanns något minsta tecken på att de kört på något. De gick in i bilen igen för att fortsätta färden mot Eskilstuna.
Den närmsta timmen satt de alldeles tysta och funderade på händelsen. Pål var fortfarande övertygad om att han kört på en tomte och Herman oroade sig nu allra mest över sin julölsbryggning. Nu var han ytterligare försenad och han började känna sig lite uppgiven.
Strax för midnatt den 19:e december stannade bilen till hemma på hans gata. Han tackade Pål för skjutsen och de kom överens om att Pål skulle komma tillbaka på julafton för att hämta sina 10 liter öl som tack för hjälpen. Herman tänkte att det nog blir så att han får åka till Systembolaget i morgon bitti och köpa nya julöl, dels till sig själv och dels de som han lovat Pål. Plötsligt kände han sig bara tröttt och i huvudet snurrade tankar om Nelson Sauvin, Amarillo och rostad malt. Han hade verkligen velat gör denna julöl. Det fick väl bli ölbryggning under julledigheten istället tänkte han. Snön föll vacker i skenet från gatlyktorna och han var åtminstone glad över att vara hemma igen.
I samma sekund som han klev in på uppfarten såg han en högst häpnadsväckande scen framför sig.
Dörrarna till det stora garaget stod på vid gavel och det lyste för fullt både i garaget och på gårdsplanet. Inne i garaget skymtade en glänsande kopparpanna och han såg maltsäckar och annat ligga framme. Plötsligt kommer det ut några kortvuxna karlar från garaget bärandes på en enormt stor lagertank. Det verkar hålla på med rengöring av något slag. Herman har vid det här laget stannat på uppfarten och ser mest ut som en fågelholk i ansiktet. Han gnuggar sig i ögonen och undrar om han ser syner.
Runt hus-knuten dyker plötsligt en bekant person upp med ett stort leende.
- Finally, Herman! Welcome to the "Brewery"….we've been waiting for you, sa Chris.
"The Beer Brothers", are in town!
Fortsättning följer! 

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 18

Herman famlade efter receptet i jackfickorna och byxfickorna men han kunde inte hitta det någonstans. Han kunde inte minnas om han lagt det i väskan eller någon annanstans. Kanske var det receptet de var ute efter? Nej, det kan inte vara värdefullt för någon annan, tänkte.
Han plockade ihop alla saker som låg utspridda och la det i väskan. Han tog väskan och skulle precis gå mot McDonalds igen när han så en transportbil stå och tanka. Det han fastnade för var texten på bilens sida.
"Eskilstuna Flytthjälp". Han gick fram till mannen för att fråga om han var på väg till eller från Eskilstuna.
- Ursäkta? är du möjligtvis på väg mot Eskilstuna, fråga Herman.
- Jorå, dä ä ja, svarade mannen.
Sedan förklarade Herman vad som hänt och att han hade väldigt bråttom att ta sig hem. Mannen, som för övrigt hette Pål, erbjöd honom skjuts hem. I gengäld skulle Herman ge honom 10 liter julöl.
Efter en stund satt de i bilen och äntligen var han på väg hem igen. Herman insåg att det nu bara var 6 dagar kvar till julafton och skulle det bli någon öl måste han starta i samma sekund han kom hem. Det var så otroligt många frågetecken som han hade.
Hade alla ingredienser anlänt i sina paket?
Han bryggverket kommit?
Skulle han lyckas memorera receptet?
Varför skulle någon stjäla receptet?
Plötsligt dunkade det till i bilen, som om de kört på något och Pål tvärbromsade. Bilen stannade efter ett tjugotal meter och Pål var alldeles kritvit i ansiktet.
- Såg du? sa han till Herman.
- Vadå? undrade Herman
- Jag kan svära på att det dök upp en lite gråklädd man i röd mössa helt plötsligt på vägen. Han såg ut som en extremt liten tomte.
Fortsättning följer!

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 17

Herman vaknade av att någon knackade honom på axeln och sa någonting väldigt högljutt. Sakta lyckades han slå upp ögonen men kunde knappt se något för det starka ljuset. I bakgrunden hörde han fortfarande någon som sa något till honom. Sakta men säkert lyckades han återfå synen och insåg att han befann sig på en McDonalds restaurang. Hur hade han kommit hit? Vad gjorde han här? Han hade en fruktansvärd huvudvärk.
- Vill du beställa något? frågade den unga servitören.
- Ehh, va? Nej, tack! svarade Herman, eller har du ett stor glas vatten så vore jag tacksam.
- Visst, det ordnar jag, svarade ynglingen.
Herman började få tillbaka några minnesbilder från en taxi och en äldre herre….en direktör var det visst. Plötsligt mindes han hur denne påstådda direktör bjudit på öl i taxin och påstod att den var brygd med någon slags ny uppfinning. Sen minns han inget mer.
"Hmmm, tänkte han, det måste varit någon slags drog i ölen. I samma sekund som han tänkte tanken så såg han sig omkring efter sitt bagage. Han kunde inte se några av sina väskor. Han kände i innerfickorna på jackan och kände att plånboken också var borta. Sin iPhone hade han konstigt nog kvar. Kanske för att den alltid låg inkilad i fodret på den trasiga innerfickan? I ena ytterfickan på jackan kände han något slags paket. Han tog fram det och såg något som såg ut att vara en julklapp. Då mindes han kvinnan från ölfestivalen, som han köpt en julklapp av.
Han drog en lättnadens suck när han insåg att alla ölingredienser var skickade med bud och inte befunnits i hans väskor. Hur skulle han nu kunna ta sig hem, utan pengar och bankkort?
Han fick sitt glas vatten och frågade hur han kommit hit. Han fick förklarat att han kom hit med sina två vänner som sedan lämnat honom där för att gå till den närliggande Statoil-macken. De hade dessvärre aldrig kommit tillbaka. Han tackade för vattnet, reste sig och gick ut.
Ute var det ett ymnigt snöfall och fullt med bilar som stannat till, kanske för att ta en paus från de långa bilköerna. Han funderade ett slag på händelsen från taxin och tyckte att det var ett väldigt raffinerat sätt att råna folk på, eller hade de varit ute efter något speciellt?
Han gick sakta bort mot Statoil-macken och såg plötsligt något som såg ut som hans ena väska liggandes bredvid en soptunna. Han småsprang fram till den och såg att den var öppnad. 
- Receptet! utropade han plötsligt.
Fortsättning följer!

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 16

Efter en extremt lång flygtur var han hemma i Sverige igen. Arlanda var helt täckt av ett vitt snötäcke och det var kaotisk att hitta en taxi då de flesta tåg- och bussavgångar var inställda.

Efter en kvart fick han äntligen syn på en taxi som såg ut att vara ledig. Herman greppade sin packning, tog sikte på taxibilen och började springa. Just som han öppnade dörren till taxin var det någon som gjorde det samma på andra sidan bilen och snabbt kastade sig in i baksätet.

- Mot Centralen, ropade Herman och den andra resenären i mun på varandra.

- Vad i helv…., började Herman säga samtidigt som han vände sig om mot den andra personen och såg att mannen bredvid honom hade en vit käpp och mörka glasögon. Herman svalde det sista ordet och sa istället:

- Vilken tur att vi ska till samma ställe, då kan vi ju dela på taxin.

- Jo men visst, svarade mannen och presenterade sig som Direktör Dykkert.

Taxin började sakta åka ut från Arlanda i en vindlande bilkö som såg ut att vara flera mil. Herman tittade på klockan och konstaterade att det var 50 minuter till sista tåget hem avgick. Normalt skulle man hinna till Centralen på den stunden men med denna fart började han bli nervös.

Direktören började småprata och det visade sig att han varit i Tyskland för att presentera en ny uppfinning, en jäs-teknik för öl som får ett öl helt drickbart på 5 dagar.

Herman tyckte att det hela lät befängt eftersom det i hans öron var omöjligt att snabba på bryggprocessen på det sättet. Det borde bara resultera i dålig öl.

- Jag har några flaskor kvar av ölet som är producerat med denna teknik om du vill smaka, frågade han.

- Det vore intressant, sa Herman, varpå direktören tog fram en flaska som han genast öppnade.

- Det är en mörk lager, men det borde fungera på alla ölsorter, sa han.

Herman tog några stora klunkar, smackade och konstaterade att det var riktigt gott.

Strax därefter svartnade allt och Herman föll ihop som en hösäck i baksätet.

Fortsättning följer!

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 15

Till slut hittade Herman sin ledsagare San sittandes med en otroligt mörk öl i sin han, leendes. 
- Herman! I'm in heaven, sa San.
San hade äntligen hittat den öl som han väntat på i 2 års tid. Framför pumparna där denna gudabenådade dryck fanns ringlade sig en otroligt lång kö. Det var tydligen många som väntat på denna öl. Kön var så pass lång att Herman faktiskt inte orkade ställa sig i kön.
- Surprise! utropade San då han tog fram ytterligare ett glas som han gömt bakom ryggen, This one's for you my Swedish guest!
Herman sken upp och tog tacksamt emot glaset.
- Thanks a lot San, sa Herman. Han tittade förundrat på innehållet och konstaterade att det var näst intill svart med en kompakt smutsvit skumkrona. Han doftade i glaset och förstod med ens varför San utropat "I'm in heaven". Doften som mötte honom var en blandning av kaffe, choklad, fläder, passionsfrukt, daddlar, russin, kardemumma och toner av apelsin eller grape. Nu satt de där bägge två och fånlog. Ingen kom sig för att smaka på ölet utan fortsatte att dofta. "Nej, snart svimmar jag av koldioxidförgiftning", tänkte Herman. Jag måste smaka också, så får vi se om smaken kan leva upp till doften.
Den först klunken lät han virvla runt i gommen ett tag för att sedan sakta låta den glida ner i strupen. Detta var en ny upplevelse, en "multidimensionell" öl med många bottnar. Efter ytterligare några klunkar la han märke till den märkliga tystnaden som infunnit sig på festivalen. Han tittade sig omkring och överallt satt människor och fånlog, småpratade, doftade och smakade på denna märkligt goda öl.
- Do you know who made the recipe for this remarkable beer Herman? frågade San.
Herman skakade på huvudet medan han tog en ny stor klunk.
- They say it's Santa himself, but I know who made it!! It's the Beer Brothers!!
Herman satte nästan ölet i halsen och började småhosta. Plötsligt insåg han att det kunde vara så att det var receptet på denna öl som han hade i sin ficka.
Kvällen fortsatte sedan med många andra goda jul- och vinteröl, men ingen kunde natruligtvis mäta sig med denna. Sent på kvällen tackade han San av hela sitt hjärta för att han fått följa med på denna otroliga ölupplevelse. De lovade varandra att de skulle se snart igen och Herman gick ut från festivalområdet. Utanför entrén stod hans chaufför med bilen igång. Han klev in och hälsade glatt. Han lutade sig bakåt i sätet och försökte smälta alla intryck. Under tiden åkte de mot flygplatsen där planet skulle ta honom hem till Sverige igen.
Fortsättning följer!

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 14

Varvid Herman träffar Sankta Cruz och får en ny ingrediens till sin julöl.


Herman hade fullt upp med att inte tappa San ur sikte när de kryssade sig förbi alla människor i efter-jobbet-ruschen. De var på väg till ölfestivalen och Herman var inte riktigt säker på alla människor var på väg dit eller bara var på väg hem efter jobbet. Efter 10 minuters kryssande var de fram vid en stor park med hundratals temporärt uppsatta små pubar. Vid varje utställare fanns en stor och hög skylt så det var lätt att se vilka bryggerier och pubar som var där. Han kände igen några av namnen som Stone, Blue Moon och Magic Hat Brewery. San ville att de skulle besöka ett speciellt ställe allra först för deras julöl hade han väntat på sedan 2008. Ölet han var ute efter var ett samarbete mellan Jolly Pumpkin Brewery, Stone och Nøgne Ø och deras öl hade premiär idag. San for iväg som en liten tomtenisse på raska ben och det tog inte lång stund innan Herman hade tappat bort honom i folkvimlet. Han stannade till för att lättare kunna leta efter honom och såg då att han stod framför ett bryggeri som hette Santa Cruz Mountain Brewing. Vid pumparna stod en blond kvinna iförd en vit lång klänning. När hons såg Herman sträckte hon fram sin hand där hon höll ett ljus. "Herre jisses", tänkte Herman, självaste Lucia står här som en uppenbarelse.
Det visade sig att hon höll på med att lacka julklappar, därav ljuset. 
- Do you want to buy a christmas gift mr? frågade hon.
- Everyone who buys a gift will support our local children hospital, and of course, you will get a sample of our latest seasonal beer, fortsatte hon.
- Sure, sa Herman och tog fram sin plånbok. Han betalade 10 dollar och fick sin present och sin öl.
- The seasonal beer is called "Santas Buddies" and it's spiced with cinnamon and other christmas-like spices. The gift is something you could add yourself to a seasonal beer or bakery…or whatever you like.
Herman tittade förundrat på paketet och tänkte att han skulle öppna det så fort han druckit upp ölen. Ölen smakade alldeles utmärkt och frågade kvinnan vad hon hette.
- Most people call me "Santa Cruz", svarade hon. "Vilket passande namn", tänkte Herman. Han tackade för sig och började leta efter San. Plötsligt hörde han San ropa hans namn långt borta och han gick mot rösten.
Fortsättning följer!

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 13

Herman vaknade av en tvär inbromsning och yrvaket tittade han ut genom bilfönstret och försökte lokalisera sig. Solen strålade ute och han tyckte med ens att det såg märkligt ut att folk gick så tunn-klädda jämfört med när han somnade. Han hade sovit i över 10 timmar och de befann sig nu i Santa Cruz.
Hmmm…undrar om de firar Sankta Lucia i Santa Cruz, tänkte han och log för sig själv. Plötslig blev han väldigt sugen på glögg, pepparkakor och lussebullar. Det går väl knappast att uppbringa i alla fall?
Nu såg han att de faktiskt stannat utanför "Seven Bridges" så det var dags att avlägga ett besök. När han kom in i lokalen så doftade det bryggeri tyckte han och stället var fullt av hyllor med olika ölrelaterade ingredienser. Bakom en disk satt en äldre herre med skalligt huvud och ett stort, yvigt och vitt skägg.
- Hello, my name is Herman Berman, sa Herman.
- Ah, Mr Beerman, sa herrn bakom disken. Your expected!
Efter att kvitterat ut paketet som sänts till honom från San Diego så fick Herman göra sin beställning av Nelson Sauvin pellets så att de inte skulle glömma bort det. Paketet från White Labs i San Diego och den nyligen beställda humlen paketerades ordentlig och sändes med bud till DHL. Förhoppningsvis skulle paketet anlända till hans adress inom 24 timmar.
Mannen bakom disken, som presenterat sig som Mr San Tashelper, ville nu genast stänga butiken för att ta med Herman på en lokal ölfestival som arrangerades idag. Den kallades för "Santa Santas Festival" och var en ölfestival med bara julöl. Dessutom så skulle det finnas typisk amerikansk julmat. Herman tyckte det lät som en utmärkt idé eftersom han inte ätit på snart 20 timmar. Innan de gick så skulle han bara boka en flygbiljett hem, för det var hög tid att starta tillverkningen av julölet. När han ringde upp flygbolaget fick han ett chockbesked:
- I'm sorry Sir, the earliest flight to Sweden is tomorrow night.
Han insåg att han inte skulle vara hemma förrän tidigast på morgonen den 16:e och då skulle han bara ha 8 dagar på sig att tillverka ölet!
Fortsättning följer!

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 12

Efter långa samtal kring receptet och en lista på flera A4-sidor med tips och råd så bestämde sig Herman för att skynda vidare. Han tackade bröderna för den ovärderliga hjälpen och alla goda råd.
- We'll probably meet sooner than you think, sa de med nästan en unison röst. Som tur var hade han fortfarande tillgång till sin privatchaufför som hjälpte honom att lasta in bagaget i bilen och sedan for de iväg mot Santa Cruz. De hade en bilresa på ca 13 timmar framför sig som de varit tvungna att göra eftersom det var fullt på alla flygavgångar de närmaste 2 dygnen. Efter en stunds bil-åkande började Herman kolla igenom sin check-lista: Malt, check. Humle, nästan check eftersom han glömde fråga bröderna om de hade tillgång till Simcoe. Han började leta efter en bra jäst-sort att ha i sin öl och han fastnade för en kalifornisk jäst som hette WLP051. Den verkade passa både till IPA och vissa kryddiga öl. Det närmaste stället han kunde hitta som hade den var White Labs som verkade ha lokaler även i San Diego. Han hittade ett telefonnummer till dem och lyckades få dem att skicka ett expresspaket till "Seven Bridges Cooperative" som då skulle anlända samma dag som han själv. Därefter ringde han till "Seven Bridges" och förklarade sitt ärende och att det skulle anlända ett paket med jäst som var adresserat till honom.  De blev väldigt glada över hans besök och lovade att ordna med en god middag och några passande öl. Det skulle på ett sätt bli ganska skönt att komma till värmen, om än för en kort stund.
Det hela lät väldigt trevligt och efter en stund kände han hur stressen flöt undan för ett tag och han somnade sakta in under den sövande bilfärden.
Fortsättning följer!

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 11

Bilresan tillbaka mot Seattle gick ganska snabbt och det var inte förrän de stannade till utanför "The Beer Brothers" som Herman insåg att han glömt att inhandla humlesorten Simcoe vid något av de andra odlingarna i Yakima Valley. Han hoppades att det skulle lösa sig. Han var i alla fall glad över sitt senaste fynd - han hade sökt efter något närliggande ställe i USA som kunde tillhandahålla humlesorten Nelson Sauvin och efter en stunds sökande på internet hade han hittat ett ställe i Santa Cruz som hette "Seven Bridges Cooperative" som hade dessa som pellets. Under besöket hos bröderna Mastree fick han inte bara det utlovade receptet utan också ett besked som gjorde honom ytterst stressad.
- You know, if you don't start brewing in the next couple of days then you wont any beer for christmas.
Herman räknade lite snabbt att det tog honom en dag att ta sig till Santa Cruz i Kalifornien, minst en dag att få tag på rätt gäst och sedan skulle han ju hitta de rätt kryddorna också. I bästa fall skulle han kunna vara hemma om ca 5 dagar och då var det den 17:e december.
Bröderna såg hans bekymrade min och klappade honom i ryggen och sa att det nog ordnar sig. Han tyckte sig se ett litet leende från Chris och hur han blinkade till en av sina bröder. Men han var inte säker på om han uppfattade det rätt, och vad de skulle ha menat i så fall. Trots det bekymrade beskedet så var han nyfiken på receptet och om han hade vad som behövdes. Receptet såg ut så här:
ABV: 7.5% IBU: 40"
Antal liter: 25
Uppskattad OG: 1.075 SG
Färg: 14.6 SRM
Uppskattad IBU: 39.9 IBU
Brewhouse Efficiency: 75.00 %
Kok Tid: 60 Minutes

Ingredienser: 
12.50 lb Pale Malt (2 Row) US (2.0 SRM) Grain 82.99 % 
0.50 lb Caramel/Crystal Malt - 80L (80.0 SRM) Grain 3.32 % 
0.50 lb Victory Malt (25.0 SRM) Grain 3.32 % 
0.25 lb Caramel/Crystal Malt -120L (120.0 SRM) Grain 1.66 % 
0.06 lb Roasted Barley (600.0 SRM) Grain 0.41 % 
1.00 oz Amarillo [14.00 %] (20 min) Hops 39.9 IBU 
1.00 oz Simcoe [14.00 %] (20 min) Hops 39.9 IBU
1.00 oz Cascade [14.00 %] (10 min) Hops 39.9 IBU
1.00 oz Centennial [14.00 %] (5 min) Hops 39.9 IBU
1.00 oz Nelson Sauvin [14.00 %] (5 min) Hops 39.9 IBU
1.00 tsp Ginger (Boil 1.0 min) Misc 
2.00 tsp Cinnamon (Boil 1.0 min) Misc
2.00 tsp Star Anise (Boil 1.0 min) Misc 
1.00 lb Honey (1.0 SRM) Sugar 6.64 % 
1 Pkgs Nottingham 


Han förstod inte hälften av vad han läste men tänkte att med lite justeringar så kanske det blir bra och att han måste ta hänsyn till att det är 1000 liter öl han ska tillverka.
Stressen gjorde sig påmind igen och det var nästan så det svartnade för ögonen ett tag. Han måste hinna fixa de kvarstående humlesorterna innan han åker tillbaka till europa. Var skulle han hitta jästen? I Storbritannien kanske? och var fanns julkryddorna att finna?
Fortsättning följer!

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 10

Efter några timmars färd anlände de till Yakima Valley. Solen var precis på väg upp i horisonten och ett lätt snöfall skapade ett fantastiskt vinterlandskap i dalen. Det var fortfarande någon timme kvar tills humlegården skulle öppna sin butik så de åkte runt lite bland humleodlingarna. Denna årstid såg det lite märkligt ut med alla dessa störar utan sina slingrande humleplantor.
Så var det äntligen dags att välja ut humlesorterna till julölet. Herman hade ju redan valt ut Nelson Sauvin, Centennial, Cascade, Amarillo och Simcoe som lämpliga kandidater. I butiken fick han verkligen alla hjälp han behövde och de rekommenderade att han köpte pellets i stället för hela kottar. Tyvärr hade de inte vare sig Simcoe eller Nelson Sauvin men tipsade om att många andra odlare i närheten förmodligen hade Simcoe. Nelson Sauvin blev det värre att få tag på om han inte var beredd på att åka till Nya Zeeland, vilket han tyckte blev en lite för lång väg hem. Precis som med malten var ju osäker på mängden humle som behövdes för 1000 liter öl. Herman chansade på att det behövdes ungefär 150 g total per 10 liter vilket innebar att han skulle köpa ungefär 15 kilo humle. Han hade ju heller ingen aning om hur fördelning skulle vara så för säkerhets skull tog han 3 kilo vardera av Centennial, Cascade och Amarillo. Mannen i butiken undrade hur många liter öl han skulle göra egentligen eftersom de flesta som köpte direkt i butiken var hembryggare och tillverkade för "husbehov". Herman tänkte att han skulle säga någon lustig kommentar och sa då:
- I have a very big house to brew for…
Vilket bara resulterade i ett förvånat ansiktsuttryck hos försäljaren. Herman betalade med sitt "tomte-kort" och bad att få allt skickat till adressen på hans visitkort. Han betalade även extra för att få det hemskickat som expresspaket då det började bli väldigt bråttom med brygden. Idag var det exakt 14 dagar kvar till julafton och plötsligt kände sig Herman högst tveksam till att hans uppdrag skulle lyckas.
Han gick ut till den väntande bilen nickade till chauffören och sa:
- Mot "The Beer Brothers".
Fortsättning följer!

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 9

Herman vaknade i samma sekund som flygplanshjulen tog mark. Han sträckte på sig och såg att öl-bröderna redan var redo för att gå av planet. När han reste sig upp såg han ett visitkort falla till golvet. Han tog upp visitkortet och läste.
"The Beer Brothers - best seasonal beers in the world". Det var ju verkligen passande, tänkte han och mindes att Chris lovat en överraskning, ett recept på julöl, när han kom på besök.
Efter ca 40 minuter hade han passerat alla kontroller och hämtat sitt bagage och stod nu i den enorma vänthallen för "Arrivals". Han tittade sig omkring för att försöka se om det fanns någon med hans namn på en skylt. Efter mycket letande hittade han så en fryntlig herre med rosiga kinder, stor mage och yvigt skägg. Men, nej, han hade inte röda kläder utan en proper svart chaufförs-kostym. På skylten stod det "Mr Her Man".
Herman tog för givet att det var han som avsågs och gick fram och tog i hand.
- Welcome to Seattle Mr Her Man, sa chauffören.
- Thanks, svarade herman.
Chauffören tog hans bagage och de gick ut till den väntande bilen. Efter att ha klarat ut vilken väg de skulle ha så började han läsa om humleutbudet på Puterbaugh Farms och det verkade dessvärre som om de inte hade alla de sorter han var ute efter. Kanske kunde de tipsa om någon närliggande odlare som hade de sorterna.
Utanför passerade nattmörkret och han tyckte det var synd att han inte kunde se så mycket av landskapet nu när han för första gången var i dessa trakter av USA. Det regnade visserligen och såg mest ut som en vanlig svensk höstnatt. Efter ett tag slumrade han in igen och det sista han tänkte på var nästa ingrediens, jästen. Vad skulle han ha och var skulle den inhandlas? Han lät det bero med en viss förhoppning att öl-bröderna kanske skulle kunna hjälpa honom. Han började drömma om att han simmade i ett hav av öl och någonstans i bakgrunden hördes Bing Crosby sjunga "White Christmas".
Fortsättning följer!

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 8

Rösten i mobilen presenterade sig som Claus Winter, vilket lät väldigt påhittat, och han meddelade att allt var förberett i Seattle för Hermans ankomst. Herman ville fråga honom hur någon kunde veta att han var på väg dit men insåg att mycket som hände just nu var konstigt. Han skulle anlända vid midnatt och då väntade en bil med chaufför som skulle ta honom dit han behövde.
- Well, thanks a lot, I guess, sa Herman.
- You'll just let me no if there's anything you need during your stay here in the States, avslutade denne Claus.
Herman stod still en stund och funderade förbryllat och kände sig plötsligt ganska trött. Han gick mot gate 32 där hans avgång skulle gå ifrån om ca 1 timme. Han satte sig så bekvämt man kan på de hårda britsarna och började nästan småslummra i samma sekund som han satte sig.
Han vaknade med ett ryck då någon knackade honom på axeln.
- Time to board the plane sir, sa en röst med amerikansk accent.
Han tittade upp och där stod en av de amerikanska herrarna i cowboyhatt. Herman tittade snabbt på klockan och såg att den var 9.50. Han blev med ens klarvaken då han insåg att planet skulle lyfta om 11 minuter.
- Thanks for waking me, sa han.
- No problem, we don't want you to miss your flight, do we? fortsatte amerikanen.
- My name is Chris Mastree, fortsatte han.
Herman började nästan gapskratta men knep ihop munnen då han insåg att det kanske var ett riktigt namn.
- What will you be doing i Seattle, fortsatte Chris när de började gå mot utgången.
- I'm going to Yakima Valley to buy some hops for my christmas beer, sa Herman.
- Ahh, buying hops, are you? sa Chris och log.
- Me and my brothers are in the beer business ourselves.
De fortsatte in på planet och det visade sig att de satt på samma rad. Herman samtalade med de amerikanska herrarna under hela resan och en hel del öl beställdes in. Efter ett tag hade de bestämt att han skulle besöka deras bryggeri, som låg några mil från Seattle, innan han åkte tillbaka till Sverige.
Strax innan Herman somnade in igen så hade Chris berättat att han skulle ge Herman en julklapp när han kom på besök, ett ölrecept som var något utöver det vanliga - de kallade ölet för "Santas Best"….
Fortsättning följer! 

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 7

Det visade sig att Herman var den miljonte kunden hos Weyermann och blev vinnaren av ett begagnat bryggverk av märket Schulz. Efter en fest och jubeldag, med många goda öl, satt han nu på flygplatsen i Frankfurt och summerade. Malten var inhandlad, bryggverket var klart och skulle transporteras hem senare samma dag. Nu var det då dags att åka till USA för att köpa humle. Han slog sig ner vid Hooters, en restaurang som verkade ha ett ganska stort utbud, och såg till sin förvåning att de hade Küppers Kölsch. Han beställde en sådan och började googla på sin mobil. Ganska snart stod det klart att det var Yakima Valley han skulle bege sig till för det verkade vara humleodlarnas paradis. Han hällde upp sin Kölsch och tittade på klockan. Det var fortfarande 2 timmar tills 10.01-flyget mot Seattle skulle lyfta. Plötsligt insåg han att han satt och drack öl klockan 8 på morgonen. Han tittade sig runt bland övriga gäster för att se om det fanns andra som drack öl så här tidigt. Lite längre bort satt ett sällskap på några äldre herrar. De hade alla cowboy-hattar på sig och påminde lite om Magnum P.I med sina stora mustascher. De drack öl och såg allmänt glad och nöjda ut. Jag kanske ska göra dom sällskap lite senare tänkte han. Han var inte riktigt på det klara med hur han skulle ta sig till Puterbaugh Farms i Mabton, som var ett litet samhälle i Yakima Valley. Tydligen så var Yakima Valley stället man skulle befinna sig i om man ville hitta bra humle. Efter en stunds "googlande" nickade Herman bestämt, tog fram ett anteckningsblock och skrev ner följande humlesorter:
"Nelson Sauvin, Centennial, Cascade, Amarillo och Simcoe". Han var inte riktigt hundra på om han var nöjd med dessa eller om han skulle välja ett par humlesorter till. Dessutom visste han inte hur många olika producenter han skulle behöva besöka för att hitta dessa sorter. Nu återstod dessutom att ta reda på hur mycket han skulle behöva. Det han hade att gå på var att bryggverket hade en kapacitet på 1000 liter.
Han betalade sin öl och reste på sig. Han gick i riktning mot de glada amerikanerna när hans mobil började ring högljutt. 
- Hermann! svarade han.
- Howdi, Buddy Partener! hörde han en röst säga.
Fortsättning följer!

julkalendern - Jakten på Julölen, del 6

En otäck déjà vu upplevelse med minnen från Hamburg spelades upp i hans huvud när han hade hört den frågan. Allt hade varit betydligt oskuldsfullare än han trott och det hela hade rört sig om en dam som faktiskt arbetade på Weyermann och råkade se att Herman intresserat bläddrat i deras broschyrer. Han förklarade snabbt att hans tyska var mer än knapphändig så hon övergick till engelska istället. Hon förklarade att hon var på väg dit efter pubbesöket men eftersom han låg efter med sömnen så bad han om att få komma i morgon istället.
På morgonen dagen efter kom han på att han måste kontakta Tomten för att fråga hur han skulle göra med sina utlägg, bara resorna skulle nog kosta mer än hade råd med. Råvarorna kanske inte blev så dyra men bryggverk och annan utrustning skulle kosta honom en rejäl slant. Han lånade en dator i receptionen och skrev ett kortfattat mail till den mail-adress han fått:
"Kära Tomten, hur ska jag finansiera allt? Bråttom! Pengarna snart slut! Mvh Herman"
Han fick ett svar med vändande mail.
"Fråga efter en försändelse i receptionen! Mvh Tomten"
Han frågade i receptionen och fick ett litet brunt kuvert som han genast öppnade. Inuti låg ett Mastercard utställt i hans namn. Motivet på kortet föreställde en glad Tomte och Herman blev fundersam på om det verkligen var ett riktigt kort. Han försökte betala med kortet på hotellet när han checkade ut. Det gick inte bara alldeles lysande utan receptionisten meddelade också att hans privata bil var framkörd. Herman funderade ett tag på att säga att det måste blivit ett misstag men ångrade sig när han tänkte att så mycket annat märkligt hänt de senaste dagarna att det var lika bra att spela med. Han gick ut till den väntande bilen där han möttes av en chaufför:
- Guten Morgen Herr Herman! sa han och lastade in hans bagage i bilen.
- Morgen! svarade Herman och satte sig förbryllat i bilen.
Han satt tyst i bilen och funderade var de var på väg. Efter bara 5 minuter stannade bilen och Herman upptäckte att de stannat utanför en byggnad med texten "Weyermann". Hmmm, han visste tydligen var jag skulle också, Märkligt, tänkte han.
Nu stod han där i Weyermanns produktvisningsrum och skulle bestämma sig för några bra maltsorter för sin julbrygd. Han slogs av att han inte hade en aning om hur mycket han skulle beställa, och ännu mindre visste han hur mycket öl han skulle tillverka. Det fick bli en senare fråga. Han tittade runt bland de olika sorterna av malt och bestämde sig för att gå på den ekologiska linjen och chansa på hur många kilon han skulle behöva.
- 20 kilo auf dem ekologishe caramell malt, 20 kilo auf dem chokolate malt unt 20 kilo auf dem rostischer malt…..Bitte, sa han på sin knackiga tyska, och hoppades att han åtminstone gjorde sig förstådd. 
Mannen som tog hans beställning sken upp som en sol efter att ha registrerat köpet.
- Herzlichen Glückwunsch! sa mannen och klev runt kassadisken med utsträckt hand.
Fortsättning följer.

Julkalendern - Jakten på Julölen, del 5

Nästa dag befann sig Herman i Bamberg. Han hade ägnat hela föregående dag åt att kolla upp var de bästa råvarorna för hans julöl skulle kunna hittas. Det första han skulle inhandla var malten och han hade kommit fram till att Bamberg skulle kunna vara en bra plats för det. Han hade efter vissa vedermödor och en hel dags resande till sist hamnat  på en bryggeripub som hette Mahrs Bräu. Han beställde in en öl som hette "Ungespundet" och tog fram ett antal broschyrer om malt-tillverkning som han hittat på turistbyrån. Han anande att det kunde bli bekymmer när han väl skulle handla sin malt eftersom hans tyska var högst begränsad. Efter en stund kom det en kypare och frågade om han ville beställa något att äta. Han var väldigt sugen på kyckling och såg något intressant i menyn som hette "Huhn mit öl und herb" - Det låter som höna i öl och örter! Intressant, tänkte han. Han beställde en sådan och ytterligare en öl. Det började kännas ganska trivsamt här och plötsligt kändes det som en ganska trevlig utflykt. Imorgon skulle han leta upp den där malt-leverantören som han hittat, Weyermann. Han började planera för nästa ingrediens, humlen. Var skulle han hitta den bästa humlen, och vilka humlesorter skulle han välja? Allt berodde ju på öltyp och han funderade en stund tills han kom på vad han ville göra för julöl, en "Black IPA" med julkryddning. Det skulle falla honom perfekt i smaken och kanske skulle även Tomten gilla det. Så, i morgon bär det av till USA! Nu måste han bara leta upp den bästa leverantören och sedan boka resa. 18 dagar kvar, tänkte han nervöst. Han måste beställa ett bryggverk också, slog det honom plötsligt. Kanske kunde han hitta ett sådan här i Tyskland.
Plötsligt knackade någon honom på axeln och han hörde en röst säga:
- Wollen Sie bitte mit?
Fortsättning följer!