Trevlig öl på mindre trevlig pub

I söndags passade jag på att besöka den relativt nya puben Royal Oak i Eskilstuna. Jag hade hört att de inte var så bra på öl på fat men desto bättre på öl på flaska (i reklamen sägs det 100 sorter på flaska).
Blev lite fundersam när jag på håll såg en stor skylt utanför puben med budskapet "Stor Stark - 36 kr". Va säger väl inte det om en pub och deras inställning till öl? Väl inne i lokalen kunde jag konstatera att de faktiskt verkade ha ett ganska bra utbud av flask-öl. Jag beställde två olika sorter (en till mig och en till äldsta sonen som var med som sällskap) och gick ut till uteserveringen eftersom det var ganska kvalmigt inne i lokalen. Vi satte oss ner vid ett ledigt bord och jag började genast att dofta i glaset. Ganska omgående fann jag det stört omöjligt att känna några dofter från ölet då det stod en avskyvärt illaluktande askkopp på bordet. Jag flyttade askkoppen så långt ut på bordet som det var möjligt och försökte dofta på nytt. Alldeles därefter sätter sig en rökande yngling längst ut vid vårt bord och börjar "flippra" med sin mobil….han drack inte ens öl den rackarn….
Vid de tillfällen då vinden vände bort från rökande ynglingar och illaluktande askkoppar så hängde det trots allt kvar en "fylledoft" över hela uteserveringen. Jag började misströsta och funderade på om det kanske inte skulle vara genomförbart att recensera de två ölen vi inhandlat. Trots moget övervägande lyckades jag till slut att få ner näsan så pass djupt i glaset att jag kunde urskilja dofter och sedan började jag smaka och smacka. Det hela slutade ganska lyckligt men jag är ganska säker på att jag inte kommer försöka recensera öl där igen….om de så skulle erbjuda världens bästa öl! För det krävs ju att man har goda förutsättningar för att kunna njuta av bra kvalitet….inte bara ölen i sig. Om ni funderar över vilka öl det var jag provade? det kommer alldeles strax!

Liten onsdagsprovning

I onsdags tog jag och några kollegor en sväng till Oliver Twist på Repslagargatan i Stockholm efter jobbet. Alltid lika spännande att se vad de har i pumparna för tillfället. Kvällen bjöd på en del överraskningar både på flaska och pump...

Först ut var en ny bekantskap på fat från det Skotska bryggeriet

Harviestoun - Bitter and Twisted. En "Blond Beer" enligt etiketten. Doften var väldigt ren och frisk med citrustoner. Smaken var väldigt krispig och humlearomatisk med ett stort inslag av citrus.

Efterbeskan hängde kvar riktigt länge. På det hela taget en mycket uppfriskande ale med välbalanserad beska med mycket doft och smak. Påminde faktiskt lite om deras julöl Mr Sno'Balls.

Får nog säga en svag 9:a av 10 i betyg.

Nästa öl ut blev en alldeles underbar IPA från det

amerikanska bryggeriet Great Divide - Hercules Double IPA.

Som vanligt möttes näsan av en formidabel doftexplosion. Här var det aprikos, grape, karamell och en aning honungssötma.

Kolsyran känns behagligt balanserad och för att vara en DIPA känns den behagligt alkohol-balanserad.Vissa inslag av gräs kan skönjas. Hade förväntat mig en ännu tydligare humle-bomb i doften. Så i det avseendet anser jag den slagen av andra jag provat.

En öl som denna kan absolut inte få lägre betyg än 9 av 10.

Tredje ölen ut blev Lagunitas IPA från det amerikanska, Kalifornien-bryggeriet Lagunitas

Brewing Company.Med höga förväntningar började vi dofta och blev en aning besvikna.Ingen humle-bomb, ingen markant citrus men däremot inslag av smörkola. Smaken hade en svårdefinierbar bismak som också sänkte betyget.

Maltigheten och beska var däremot bra med lite för lite kolsyra. Visserligen är det inte helt rättvist att bli bedömd efter en Double IPA som satt som en smeck men intrycket var ändå alldeles för blekt.

Betyget får bli en svag 7:a!

Sista ölen för kvällen måste bli något mörkt och "stoutigt" tyckte vi och valde "Old Engine Oil", även denna från Harviestoun. Enligt etiketten så är detta en Black Ale men enlig Beer Advocate är det en Old Ale.

Redan med näsan en bit från glaset kunde man känna chokladdoft och rostighet och med näsan djupt i glaset infann sig kaffe och filmjölk också. Härligt karamellig i smaken med stora inslag av choklad och mycket välrostad malt. Den är inte lika svart som en stout men nästan. Denna ale lär ska vara bryggd enligt ett gammalt celtiskt recept. Totalt sett var detta en mycket uppskattad avslutning på kvällen och visar på att Harviestoun inte bara är ett bryggeri med många bra produkter utan förmodligen det bästa i Skottland, som i skrivande stund nått Sverige.

Betyget får sättas till en svag 9:a.