Oaked Arrogant Bastard Ale och middagen med två efterrätter

Jag var på Bishops Arms i Eskilstuna i helgen för att spisa en god middag. Givetvis hade jag förhoppningar om att få mig en eller annan god öl till livs också. Det lustiga var att det blev två efterrätter innan middagen, i form av två öl.
När jag såg att det fanns Mikkellers American Dream på fat så var den ett måste, denna fantastiskt sköna försommardag. När jag fick in glaset så var det första som slog mig att det såg otroligt vackert ut. Som en gräddig och fruktig efterrätt. Nu var det ju inte denna öl jag tänkt skriva om så jag ska inte gå in på detaljer men det var av vikt att nämna så ni skulle förstå min sinnesstämning. Det räcker om jag säger att det handlade om aprikos och mango med stänk av svartvinbärsblad och fläder och ett otroligt gräddigt skum.
Efter modigt övervägande bestämde jag mig sedan för att följa upp denna öl med en som jag länge velat prova - mina ögon hade fastnat på "Oaked Arrogant Bastard Ale", en amerikansk strong ale från det amerikanska bryggeriet Stone Brewing.
Tänk er en nötbrun vätska med ett fluffigt, moussefärgat skum. Intensiva dofter av nougat, honung och mandel med inslag av farinsocker. Associationerna var många och hjärnan började gå på högvarv för att hitta fram till den rätta minnesbilden. När den första klunken virvlade runt i gommen ramlade ytterligare några polletter ner. Smakerna fungerade näst intill perfekt till den doftbild som ölet givit. Här kom det smaker som karamell, likt Werthers Orginal, tydliga inslag av honung, kola och nötighet - lite som honungskanderade mandlar.
Jag får nog påstå att det är sällan som smaker och dofter i en öl går så här bra hand i hand. Munkänslan var len som siden, perfekt avvägd kolsyra och en efterbeska som kändes rätt i sammanhanget. Spår av restsötma  dröjde sig kvar i mungiporna.
Vid det här laget stod det klart vad det var jag just druckit - Flytande Toblerone! Med en varsam överdrift får jag nog påstå att detta var den mest solklara och komplexa association jag någonsin hittat i en öl, åtminstone då ingen frukt var inblandad.
Betyget kan inte bli annat än 10 av 10.
På väg ut från Bishops upptäckte jag att det stod en flaska Samuel Adams Utopias bakom bardisken. Jag bad att få dofta på denna Barley Wine som inte bara är en av de dyraste nytillverkade öl du kan köpa just nu (1150 SEK på Systembolaget) utan också en av världens starkaste öl på 27 % ABV. Doften var näst intill oemotståndlig med sina påtagliga toner av portvin, madeira och sherry. Något motvilligt gick jag därifrån med denna väldoft kvar i näsborrarna. Nästa gång kanske...

1 kommentar: