A good Beer in Venice, del 1 av 2

Ingen jag hört talas om åker till Venedig för att dricka kvalitetsöl. Så var inte fallet för mig heller då vi var där av helt andra anledningar och hade kanske huvudfokus på god mat, gott italienskt vin och romantisk båtfärd i gondol. Men är man i Italien måste man ju försöka hitta annan öl än Birra Moretti, Peroni Nastro Azzurro och Castello, de har ju trots allt 10 gånger så många mikrobryggerier som här i Sverige.

Den första dagen, när vi precis klarat av Markusplatsen och de tusentals turister som var där, så stannade vi vid en restaurang längs med Canal Grande. Värmen och våra torra strupar krävde omedelbar törstsläckning så vi brydde oss inte ens om att fråga vilka öl de hade. Jag beställde en stor och en liten öl och det visade sig var ett bra val. Den stora ölen (som var till mig) som serverades var i alla fall av en sort jag inte sett tidigare - Pils 1897 från Fabrica di Pedavena, en ljus lager med ganska bra egenskaper tyckte jag. Visserligen var jag mer än övertygad om att värmen, törsten och den gemytliga atmosfären påverkat mitt omdöme. Resten av dagen och även dagen därefter var inte heller några spektakulära upplevelser vad gäller ölen. På nästan alla ställen fanns antingen Birra Moretti, Castello eller Peroni och jag får medge att en Birra Moretti på fat inte alls är dum även om den förmodligen inte skulle uppskattas lika mycket om jag beställde den på en restaurang i Sverige.  Däremot var allt annat mer än minnesvärt.
Nu var det dags att leta kvalitetsöl lite mer seriöst, det fungerade inte att slentrianmässigt titta på alla restaurangers och barers dryckesmenyer längre. Sagt och gjort, efter frukosten la jag mig på sängen i hotellrummet och googlade. Efter en stund lyckades jag hitta ett tips om en restaurang, "Antica Birraria La Corte, på andra sida kanalen från vårt hotel sett. Jag skrev upp adressen. Efter 10 minuters sökande trodde jag mig ha funnit en guldgruva. Jag hittade ett tips om en bar i Cannareggio, stadsdelen som kallades för "gettot" p.g.a att befolkningen en gång i tiden mest bestått av judar.
Denna bar, "Agli Ormesini" (Fondamenta Degli Ormesini Cannareggio 2710), skulle erbjuda över 600 olika öl. Hade inte de ett stort utbud av Italiensk öl så hade nog ingen det här i Venedig. Artikel var ett par år gammal så det var ju inte heller säkert att den fanns kvar. (i efterhand har jag sett på BeerAdvocate att denna pub kallas "Da Aldo" men detta var skrivet 2009 så namnet kan ju vara bytt till det som jag hittade).
Jag frågade i receptionen om de kunde hjälpa mig att markera de två adresserna på en karta och sedan begav vi oss ut. Jakten på italiensk kvalitetsöl hade börjat.
Efter 10 minuters promenad gick vi återigen över Rialto-bron mot den första adressen. Vi passerade fisk-marknaden och efter ytterligare 10 minuter var vi framme vid San Polo torget. På andra sidan låg denna restaurang, som skulle vara omtalad för sin pizza, och jag stegade in för att fråga om deras öl-utbud. Jag fick till svar att de hade 2 olika italienska öl på fat, en "helles" och en "amber" - ölet de pratade om var visserligen venetianskt men utbudet var lite för klent för att jag ville stanna för några öl så här strax före 11 på förmiddagen.
Vi sick-sackade oss tillbaka och efter en stund fick vi lov att ta en kaffe-paus. Två macchiato beställdes!
Strax därefter fortsatte färden tillbaka över Rialto-bron och vidare mot Cannareggio.
Efter en kort paus för dagens första kalla Birra Moretti och en stund senare även för en pizza-slice och kallt kolsyrat vatten så visade signalen i min google-maps app att vi skulle vara framme. Vi stog och stirrade rakt in i en vägg där det definitivt aldrig hade serverats en god öl. Kanske hade herrn i receptionen markerat fel? Jag hoppades på det! 

Vi fortsate gatan längs med kanalen och strax därefter hade vi en skylt framför oss som förkunnade "Birre da tutto il mundo o quasi" (Ölsorter från hela världen, eller nästan). Vi var framme!!


Efter en snabb koll i det lilla fönstret kunde jag konstatera att de verkade hålla vad de lovade. Jag äntrade lokalen med bultande hjärta och möttes av tre kylar alldeles fullproppade av godsaker.

Här trängdes öl från Italien, USA, Belgien, Storbritannien, Danmark, Tyskland och några till. Lyckan var gjord när jag kunde konstatera att de hade ett 30-tal olika italienska öl. Jag kände mig som den lilla grabben i godiskiosken och kunde inte bestämma mig för vad jag skulle köpa, helst ville jag ju prova alla sorter, men insåg att det inte var realistiskt att hinna prova de allra mest spännande ölen ens. Till slut valde jag två italienska öl från två olika bryggerier och gick ut i hettan igen.
Fortsättning följer….