Visar inlägg med etikett Öl och Ost. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Öl och Ost. Visa alla inlägg

Tips på bra öl- och matparningar!!

Efter den genomförda öl- och matprovningen, under temat "Sigtuna Beer Makers Dinner" på Café Sylvia i så kan jag konstatera att vissa kombinationer av öl och mat var riktigt lyckade, även i praktiken. När man sitter och planerar en 4-rätters middag med 7 olika maträtter så blir det lätt lite teoretiskt och antaganden baseras på sin egen minnesbild av dofter och smaker.
Jag hade inte chansat hej vilt men det är ändå skönt i efterhand när några av deltagarna håller med i att kombinationerna var lyckade. Eftersom jag hade en förutbestämd uppsättning öl,

Rödbetor med chevré - En vinnande förrätt

Det är verkligen skönt med söndagar ibland. Som den igår. Att det var en vacker och solig höstdag gjorde allt ännu bättre. Gårdagen ägnades nämligen åt matlagning med "slow food" som förtecken. Nu tänker jag i första hand inte skriva om huvudrätten som tillagades igår utan om förrätten som jag tillagade då det blev en överraskande bar kombination med den öl som jag valde till. Det får bli som en förrätt i skriftlig form också då nästa artikel kommer att handla om huvudrätten - nykomponerad höstgryta.
Jag ville göra en förrätt som skulle gå i höstens tecken och med tanke på att rotfrukter känns väldigt passande för årstiden fick det bli rödbetor, närmare bestämt "Rödbetor med Chèvre, valnötter och honung".


Recept för 4 personer (som förrätt)
8 st små rödbetor
4 skivor Chèvre
Acaciahonung
1-1,5 dl valnötter
4 små kvistar färsk rosmarin



  1. Grovhacka valnötterna
  2. Skölj och ansa rödbetorna
  3. Koka rödbetorna i ca 20-25 minuter. Testa att sätta i en gaffel i en rödbeta,  om den släpper är den klar.
  4. Skrapa försiktigt av skalen på rödbetorna under kallt, rinnande vatten.
  5. Dela varje beta i 2-4 delar, beroende på storlek.
  6. Placera de delade betorna i portioner i en ugnsfast form och smula över en skiva chèvre över varje portion. Placera de hackade valnötterna för sig i formen så att de rostas.
  7. Ställ in i ugnen på ca 250 grader.
  8. Gratinera till Osten ser krämig ut och nötterna börjat få färg. (3-5 minuter)
  9. Lägg upp portionerna på ett lämpligt fat, strö valnötter över och ringla ganska rikligt med honung på. Toppa med lite flingsalt och garnera med rosmarinkvisten.
Till denna förrätt är det inte bara lämpligt utan MYCKET välsmakande med en öl av typen Weissbier eller Wit. Jag hittade lämpligt nog en "Vårwit" (Tia Loca) från BeerHere som dessutom är en blandning av weissbier och wit. Jag tror att en weissbier är strået vassare med sina inslag av skumbanan och fräschör. Lite mindre örtiga inslag dessutom.

Det här var en så lyckad kombination att jag får lov att sätta upp den på min top-5-lista över lyckade öl- och markombinationer.

Smaklig Spis

Nu är det dags att vässa smaklökarna igen!

Nästa vecka har vi års-premiär för våra ölprovnings-kvällar på Café Sylvia. Onsdagen den 9:e februari klockan 19.00 startar vi årets första tema - Öl och Ost i kombination. Inte ett helt oväntat tema kanske, för er som följt bloggen.
Till min hjälp har jag denna gång en av Eskilstunas bästa ost-experter, Anna från Blomsterpralinen.
Vi provar 4 olika ostar som vi sedan kombinerar med de sju olika ölen, som dessutom kommer att vara av sju olika ölstilar. Det blir en spännande, läraktig och kanske oväntad kväll där vi utmanar våra doft- och smaksinnen ganska rejält.
Som vanligt är priset för denna kväll endast 295 kr.
Biljetter finns för försäljning både på Café Sylvia och Blomsterpralinen.

Öl- och Ostprovning med nya utmaningar

Denna helg genomförde jag ytterligare några nya kombinationer av öl och ost. Inför denna helg hade jag en del nya idéer och även några tips från er läsare.
Jag hade köpt fem olika ostar denna gång och dessa var en kryddost från Apladalen (Värnamo), en lagrad Gruyere, en Itche Bai, en Saint Agur samt en Taleggio. Dessa ostar skulle provas mot American Pale Ale(APA), amerikansk IPA, Porter och Imperial Stout.
Redan i fredags gjorde jag den första testen, att prova en APA med Gruyere. Rent spontant tyckte jag nog att osten var otroligt god men att kombinationen inte kändes så där euforisk som jag skulle velat. Den var absolut inte dålig men jag hade förväntat mig mer. Blommigheten i ölen försvann lite och maltigheten framhävdes istället.
Lördagen blev en enorm smak och doft-verkstad med 5 ostar och 3 olika öl. Alla ostar provades mot IPA och Porter. Först ut blev Fullers London Porter och vissa ostar provades tillsammans med tillbehör. Till Taleggio-osten hade jag lite Mangosås (kryddad med chili) och till Gruyere-osten hade jag fikonconfit.
Tillsammans med Saint Agur hade jag några små äppelbitar, flingsalt och kolasås, allt efter ett hett tips jag fick förra veckan på Allt om Öl's facebook-sida, dock något modifierat eftersom jag inte hade granatäpple hemma.
Först blev det Porter med Saint Agur och det föll inte alls väl ut, beskan i osten tog överhand och ölets egenskaper lyftes inte. Det blev dock en häftig effekt mellan äpplen, salt och sött och jag tror att jag hade för "svag-smakande" äpplen. En Porter fungerar förvånansvärt bra med Taleggio och mangosås, den lena London Portern med den chilistarka mangosåsen blev en skaplig upplevelse. Tillsammans med Gruyere och fikonkonfit blev det en större upplevelse. En återkommande upplevele är att porter och Stout fungerar bra med just denna typ av ost. Porter med Itche Bai eller kryddost var inte heller en upphöjande upplevelse.
När vi gick över till Sierra Nevada Torpedo Extra IPA så var jag av förklarliga skäl lite spänd inför mötet med Taleggio och Mangosås. Detta var nog också helgens behållning. En riktigt lyckad kombination där mangosåsen och den krämiga kit-osten gifte sig väldigt bra med en amerikansk-humlad IPA med inslag av exotiska frukter. IPA'n fungerade också väldigt bra med kryddosten där kryddorna gifte sig väl med den framträdande beskan. Kanske var det inslagen av kummin som gjorde sitt? Som så många gånger förr så smakade Gruyere-osten bra till ölen och jag börjar nästan fundera på om inte denna ost smakar bra till all typ av öl. De minst lyckade kombinationerna var IPA med Saint Agur och Itche Bai. Sammanfattningsvis kan man misstänka att får- och getostar inte gungerar med IPA då getost-smaken blir ännu mer framträdande och ölet tappar lite av sin karaktär.
Som final avsmakades Dugges Idjit med Gruyere och sammansättningen blev en ny höjdar-upplevelse med beska, sälta och sötma i en otrolig kombination.
Slutsats: Imperial Stout och Gruyere är otroligt lyckat och amerikanskhumlad  IPA med Talaggio och Mangosås gifter sig bättre än i kyrkan.

Öl- och Ost-experimenten fortsätter!


Efter den osedvanligt dåliga kombinationen från i fredags så kände jag mig tvingad att prova nya kombinationer. Jag hade redan i fredags känt att denna Cabrales Hoya mycket väl skulle fungera med en annan öltyp. I lördags gjorde jag slag i saken och fortsatte min redan utstakade väg i att finna de bästa öl- och ost-kombinationerna. Föremål för dagens test var i första hand att prova IPA med Epossies-ost. En väldigt mjuk kit-ost som dessutom har ett apelsinfärgat skal och en otroligt kraftig smak och i ostaffären kände jag att denna skulle passa bra med en IPA. Hemma i köket ville jag knappt provsmaka den då den såg allt annat än god ut då den fullkomligt smält ut i sin plast.
Smaken var otroligt säregen och den passade inte alls bra med en IPA (jag är väldigt tveksam till att den passar till någon öl överhuvudtaget just nu).
Lite besviken över mina öl- och ost-tester så här långt så hällde jag i en Yeti Imperial Stout i glaset och tog fram en Munster som skulle fungera till Stout (Imperial Stout). Nya beskvikelser och ytterligare en ost som hamnade i papperskorgen. Nu kvarstod endast en test och den kom jag på alldeles själv. Jag tog fram den kvarvarande biten av Cabrales Hoya eftersom jag dagen innan tyckte mig känna vissa egenskaper i den osten som gav mig förnimmelser om en Stout.
Det visade sig nu att dessa två gifte sig helt och hållet, nu började det verkligen likna något.
Yeti'n lyfts till nya höjder med en ost som i sin egen smak påminner om vissa toner i just denna öltyp. Man känner tydliga inslag av kola och smör med en ännu tydligare maltighet i ölen. Fruktigheten och beskan i ölen stämmer otroligt bra med sältan och efterbeskan i osten.
Detta var sannerligen en mycket bra kombination.
Av en uppmärksam läsare på FB fick jag dessutom detta förslag, "Santa gyr , granatäpple, flingsalt å lite kolasås till, ihop med just denna öl" (Yeti Imperial Stout). Ett tips som jag definitivt tänker prova nästa vecka. För mig känns det som ett klassisk sätt att få till syra, sälta och sötma i en härlig kombination.
Nästa vecka kommer det nya utmaningar i ämnet. Häng med!

Att para "Ost och Öl" är en hel vetenskap!

Igår kväll gjorde jag mitt första praktiska experiment i mitt pågående "hemma-projekt" - Att testa öltyper med osttyper. Min ambition är att hitta de perfekta ostarna för varje öltyp (även om jag generaliserar i viss utsträckning vad gäller öltyperna).
Gårdagens kombination gällde egentligen Saison men jag hade missbedömt mina möjligheter att få tag på en sådan med kort varsel så testet fick istället bli med en Wit (Sigtuna SommarWit), en öl som är ganska mycket tunnare än de flesta Saison kanske.
Kvällens kombination: Wit med Cabrales (Hoya), en ganska hård vällagrad blåmögelost.
Eftersom mina antagande och mina väl förberedda, och nyfunna, kunskaper egentligen avsåg Saison så blev inte testet riktigt rättvist. Dessutom hade jag ett antal osttyper att välja på där den valda osten Cabrales (Hoya) egentligen skulle vara en Hoya Santa.
Sigtuna SommarWit har visserligen lite kryddiga egenskaper med dragning åt koriander men jag anser att den är lite för tunn i jämförelse med den Saison jag hade tänkt prova, Eskilstuna Ölkulturs Skogsängen Saison, som är kryddad med basilika. Att denna öl förmodligen är alldeles för ofärsk påverkar naturligtvis också resultatet.
Så med dessa inte helt optimala förutsättningar provade jag denna kombination och kunde ganska omgående känna att detta blev helt fel. Ölet blev väldigt blaskigt och ostsmaken förstärktes men inte till det behagliga hållet. Osten som sådan hade en väldigt angenäm smak där lagringen var den mest påfallande egenskapen. Viss efterbeska hade den. Det som störde mig allra mest var att denna ost var otroligt salt och jag tror inte att den ost som jag var ute efter egentligen var så salt. Denna påfallande sälta gör att denna ost går vidare till dagens kombination vilket gör att jag kommer prova två olika ostar med Porter i kväll. På schemat står också IPA med ost. Det blir förhoppningsvis en spännande fortsättning idag i min iver att förkovra mig i ämnet - Öltyper med Osttyper.
Fortsättning följer. Håll även ögonen öppna på FB eftersom jag förmodligen kommer lägga ut vissa åsikter "halv-live" så att säga.

Öl och Mat i kombination - Ost och Salami med Porter och Barley Wine

För några veckor sedan skrev jag om min ost- och ölprovning som jag företog mig en fredag helt ogenomtänkt. Då hade jag jag en fransk och en spansk hård fårost. Idag hade jag förberett mig lite mer genom att inhandla två utvalda ostar och några tunna skivor tryffel-salami. Den första osten var en ekologisk pecorino, Pecorino Sardo, och den andra var en schweizisk alpost, Gruyére Riserva. Tryffelsalamin var av italiensk härkomst. Till dessa skulle det provas en Barley Wine och en Porter, närmare bestämt Mohawk Barley Wine och New World Porter (som jag hade med i den förra osttesten också). Denna Barley Wine var väldigt estrig i doften och hade en mycket tydlig maltkaraktär. Smaken var även den väldigt maltig, lite söt och väldigt alkohol-eldig. Portern var väldigt kryddig i doften med tydliga associationer till julöl med sina inslag av enbär, kryddnejlika och citrus. Beskan i portern var också mycket markant och den var även rik på humlesmaker. Pecorino-osten var vällagrad med en väldigt smulig konsistens, ungefär som en Västerbotten eller en Parmesan. Doften och smaken påminde också mycket om de bägge nyss nämnda ostarna. Alp-osten var betydligt mjukare i konsistensen och inte alls smulig. Istället var både smak och doft kraftigare än Picorino-osten. Tryffelsalamin hade en fin tryffeldoft men smakade lite för mycket fett. Med dessa förutsättningar, med 2 olika öl (och öltyper) och 2 olika ostar samt en tryffelsalami, så blev det en hel del kombinationer fram och tillbaka. De bägge ostarna provade med de bägge ölen, salamin provade med de bägge ölen och sedan provade salamin i kombination med ostarna och sedan ölen för att avslutas med ostarna med fikonconfit i kombination med ölen.
Summeringen, och min rekommendation, blir följande:

  • Vällagrad ost av typen Pecorino eller schweizisk alpost passar mycket bättre till Porter än till Barley Wine.
  • Tryffelsalami passar ganska bra till en Barley Wine. Jag kände dock att en lite starkare variant av salami skulle ha passat bättre, trots att både salamin och ölen var lite oljiga.
Hittills kan jag alltså konstatera att Picorino, Gruyére, Manchego och Itchie Bai smakar bäst med Porter. Återstår dock ett antal andra öltyper att kombinera med desssa typer av ostar. Fårostarna Manchego och Itchie Bai var ännu godare till Porter än de jag provade idag. I övrigt så ska jag fortsätta att prova andra mer smakrika salami-sorter med olika öltyper. Inbillar mig att de skulle vara kul att prova med t.ex en amerikansk IPA eller DIPA.
Återkommer också med ett utsökt tips på en Thai-inspirerad rätt men mango och kyckling i kombination med en amerikansk IPA med starka inslag av exotiska frukter.

Öl & Ost i kombination

Jag tänkte börja skriva några artiklar om öl och mat i kombination och som så många andra är det ganska enkelt att börja prova olika öl med olika ostar. Nu föll det sig så idag att jag var på Systembolaget för att hämta några öl jag beställt och dessa var Averys "New World Porter" samt Harviestouns "Number of the Beast". Ostarna jag hade inhandlat var Itchie Bai (en fransk hård getost) och Manchego (en spansk hård fårost). Vissa skulle nog på förhand påstå att ingen av ölen skulle passa särskilt bra till någon av ostarna men det skulle visa sig att de hade fel. Speciellt om la till en ingrediens till ostarna i form av fikonmarmelad. 
Jag tänker inte skriva en så utförlig recension av ölen i denna artikel då jag planerat att lägga ut det separat.
Först ut, "Number of the Beast"…sniffar i glaset innan jag smakar på ölet eller ostarna. En klar annorlunda doft med inslag av malt. En association i doften känns igen men jag kan inte hitta den. Smakar på ölet och konstaterar att det ska mycket ost till för att denna öl ska vinna i denna smak-kombo. Tar en bit Manchego och sedan en klunk. Vare sig ost- eller öl.smaken förstärks. Inte heller kompletterar de varandra särskilt bra. Gör om proceduren med Itchie Bai-osten. Samma resultat.
Så häller vi upp en skvätt "New World Porter". Sniffar! Nu känner man helt andra nyanser. Lite rostat, lite julkryddor, en dragning åt salmiak och en del citrus. Smakar på ölet och känner ungefär samma saker som i doften. En viss sälta kan skönjas i bakgrunden. Tar en bit av den franska osten och sedan en smutt på ölet. Nu börjar det likna något, man känner tydligt att smakerna kompletterar varandra och förstärks. Övergår till den spanska osten och nu var resultatet ännu bättre. Sedan kom jag på tanken att, eftersom man kunde känna toner av salmiak (dvs en viss salt smak), så skulle det kanske bli ännu bättre med lite sötma. Provade nu en bit Manchego med lite fikonmarmelad. Ojojojo! Här hittade vi smaker som kompletterar och förstärker varandra. Nu har vi sötma, sälta, fruktighet och lite grynig fårostsmak i en härlig kombination. Detta måste ni prova! Rekomenderar att ni omgående köper dessa ostar! Ölen kan ni välja efter behag. Jag kan också tillägga att jag under förra helgen utförde en liknande test men inte lika utstuderad och då hade jag Founders Double Trouble (en Double IPA alltså) och då var resultatet ännu mer slående. Slutsats: En spansk fårost fungerar otroligt bra med en DIPA men också väldigt bra med en Amerikansk Porter. Slutsats nummer 2: Ni kan hoppa över att köpa "Number of the Beast"….tyvärr.